Tänk själv!

oktober 21, 2011 kl. 10:42 f m | Publicerat i Okategoriserade | 10 kommentarer

Jag läste just Monique Forslunds fina blogg och fakta om vällingen. http://www.lifezone.se/2011/10/19/se/den-skrämmande-sanningen-om-välling-4896037

Föräldrar låter sina barn äta den kolhydratrika vällingen som ett helt naturligt inslag i mathållningen. Tydligen är vi ganska ensamma, i Europa, om att ge barn stärkelserik välling som tröst och sömnmedel. Det finns ju bröstmjölksersättning som är betydligt nyttigare. Än nyttigare är förstås att fortsätta amma lite längre. I tidningen MåBra lanseras majskrokar till såväl små barn som vuxna. Dessa innehåller 84 procent kolhydrater och bara 2 procent fett. Läste ett inlägg om mamman som drack upp barnets vällingflaska och dagen efter skulle ta prover på vårdcentralen. Hon sov dåligt den natten och mådde tjyvtjockt och vid provtagningen dagen därpå hade hon 7,8 i blodsocker. Det är diabetes. Några timmar senare var blodsockret tack och lov nere i 4,8.

”Natti Natti är en mer mättande välling eftersom den innehåller mer energi per portion. Vällingen ger barnet en mättnadskänsla som sitter i längre. Dessutom är kombinationen av havre och majs skonsam mot magen”. Så skriver Semper om sin nya välling ”Natti natti”. Alltså ännu mer energi som vi inte kan ta hand om. Jag blir mörkrädd och påståendet att den är skonsam mot magen måste vara en ren och skär lögn. Stärkelseprodukter är defenitivt inte skonsamt mot magen. Visst tål barn mer kolhydrater än vi vuxna men det kan inte vara nödvändigt för att kunna somna.

Det är svårt för en förälder idag. Det är väldigt tacksamt att använda vällingflaskan. Problemet är ju att barnen vräker i sig kolhydrater genom vällingen och många vet idag att det är förgiftande för både kropp och tänder. Tyvärr hejar barnavårdscentraler och Livsmedelsverket på den här utvecklingen.

Det går faktiskt att göra en liknande jämförelse med äldrevården och mat som serveras på äldreboendet. Många äldre på servicehus äter en kost som är fullproppad med kolhydrater och väldigt lite av det nyttiga mättade fettet. Istället används margariner och lättprodukter som är skadliga. Portionerna brukar inte vara så stora på servicehuset eftersom man blir mätt av alla piller som man måste äta p.g.a. den förgiftande maten. De små barnen och de riktigt gamla kan inte försvara sig eller ta ställning för eller emot.

Det är vi som måste tänka själva och försvara dem som inte kan försvara sig. Vi kan inte avsäga oss det ansvaret. Vi har gott om tröga myndigheter som inte tar tillvara våra svagas intressen. Vi kanske måste skriva in i grundlagen att man har rätt till en bra kvalité på starten och en bra kvalité på avslutningen av livet.

Min högsta önskan är att min dotter skall ta till sig de här tankarna. Hon har två små barn som är mer eller mindre ständigt sjuka. Det saknas inte kolhydrater i det hushållet men det saknas fett. Hur ska en morfar nå fram? Alla förslag tas emot med tacksamhet.

10 kommentarer »

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

  1. Ja visst är det svårt att ”se om sitt eget hus”. Inte förmår jag heller ”omvända” mina egna barn. Kanske blir det lätt så när man står varandra nära…eller? Har du någon annan i din omgivning som kan bidra med kunskap till din dotter och hennes barn. Någon mer utomstående från närmaste familjen menar jag….kanske lyssnar hon mera då.

    Gilla

  2. Jag gör smoothie till grabben (4år) ibland, han tycker om att dricka den med sugrör. T.ex. 1ägg, en sked kokosfett, några frusna bär och mjölk/grädde/turkisk yoghurt. Kan bli en kul grej att göra till dina barnbarn, kanske de rent av frågar efter det när du inte är i närheten. Lilltjejen (8mån) äter kokosfettet direkt från burken 🙂

    Gilla

  3. Jag är lite inne på Kristians spår… Vi har inte barn själva, men när vi är barnvakt eller bjuder på middag så gör vi det på vårt sätt. Sambons syskon är väldigt kolhydratgenerösa gentemot sina barn och de är petiga i maten. Men här, när det serveras gräddig köttgryta med blomkålsmos, vilket de aldrig ätit tidigare, så äter de halvt ihjäl sig. Och kokospannkakorna slinker ner utan minsta knorr.
    Lämnar man tillbaka barn som är mätta och nöjda och har sovit bra så kanske föräldrarna blir nyfikna. Man kan ju alltid hoppas i alla fall…
    Lycka till, jag förstår ditt dilemma!

    Gilla

    • Tack för bra kommentarer och bra råd. Man blir ju lite ”hemmablind” när det handlar om barn och barnbarn.

      Gilla

  4. Tyvärr är nog de närstående de svåraste att övertyga. Har en mamma som fått diabetes som jag försökt övertyga med böcker, samtal med mera. Helt förgäves!

    Gilla

  5. Jag vill gärna ha tips på vad jag kan göra egen välling på eftersom dottern ändå är så förtjust i den.
    Äter LCHF själv och hon med till stor del men just kvällsmaten har av någon anledning blivit välling. Till frukost kokar vi egen havregrynsgröt med banan i till henne. Dåligt?

    Gilla

    • Kolla in Kristians svar nedan. Det ska jag försöka tillämpa på mina barnbarn. Du kanske kan börja med att variera med Kristians ideer och med vällingen varannan gång och så småningom fasa ut den?

      Gilla

  6. ”Man blir inte profet i sin egen hemstad…” stämmer verkligen. Jag har ätit lågkolhydrat flera år pga IBS- blir symptomfri. Min familj har ofta ifrågasatt ”Är det verkligen nyttigt med så mycket smör..”etc… Men NU sista året har något hänt, delvis pga av medias mer positiva inställning. Ena dottern -23 år- gick från vältränad till lite fet (sambo-syndrom) och frågade mamma ”experten”…HUR ska jag göra? Bort med kolhydraterna!! sa jag. 10 v senare har hon utan problem minskat 10 kg+blir av med allt sötsug+trötthet som hon plågats av. NU vaknar resten av familjen. Småfeta syskon kör samma race- och går också ner (iof med lite varierande resultat- det fungerar tydligen effektivare på vissa). Nu är det bara maken kvar… trots högt blodtryck mm så vill han ”äta lite av varje- för det är ju bäst”…. Jag TJATAR aldrig men svarar på frågor om någon undrar/ frågar. Man KAN INTE frälsa världen, var och en måste själv komma till insikt/ vara motiverade…

    Gilla

    • Bra kommentar, Petra! Jag känner att jag kan vara lite väl ”på” ibland. Visst måste allting få ta sin tid och det går inte att tvinga fram saker. Men för min del handlar det om vetskapen om att många människor lider helt i onödan p.g.a. okunskap. Jag känner att det inte är acceptabelt framför allt eftersom jag råkar sitta inne med kunskapen och erfarenheten hur man kommer ur ett metabolt syndrom. Det är viktigt att det kommer fram alternativa åsikter som kan matcha den officiella sjukvårdens märkliga kostråd och diagnoser.

      Gilla

      • Jag tycker du gör ett mycket bra jobb med att föra fram dessa viktiga åsikter genom att driva den här bloggen! Bra och informativt! Det jag menar är att man ofta har svårare att påverka sin närmaste omgivning. Det är lätt att bli uppfattad som ”fanatisk”/ tjatig av familjen…..Men det roliga är att i takt med medias positivare bild så kommer fler och fler vänner o bekanta och frågar/ undrar om LCHF… Det känns kul! Tack för bra blogg!

        Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.

%d bloggare gillar detta: