Jag har fått brev!

januari 13, 2013 kl. 7:33 e m | Publicerat i Okategoriserade | 7 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , ,

9606939-RBCbn

Jag har fått brev från Västra Götalandsregionen. Det är min diabetessköterska som vill att jag ska komma på kontroll. Frågan är om jag ska lägga tid och kostnader på detta. Ni som följt min hälsoresa och ni som läst min bok ”Frisk av mat” vet att jag haft många duster och diskussioner med diabetessköterskan.

Är fett farligt?

Jag vet att hon fortfarande tycker att LCHF-kost är farligt för diabetiker med den mängden naturligt fett som förespråkas. Om jag nu varit helt frisk i fyra år utan mediciner med LCHF-kosten så tycker man kanske att hon ändå borde vara lite nyfiken. Hon är ju trots allt diabetessköterska. Hon kanske träffar 10-15 patienter per dag som får kostråd och recept på diabetesmedicin av henne.

Mista en fot?

En stor anledning till att jag skriver på den här bloggen är faktiskt hennes förtjänst. Jag tycker att det är fruktansvärt att diabetespatienter fortsätter att få rådet att äta fibrer och spannmål. Att de luras att tro att det är fullständigt normalt att hamna i ”naturalförloppet”. Det är sjukvårdens benämning på att det inte går att bota diabetes, att det är normalt att sjukdomen hela tiden eskalerar och att man till slut dör i en hjärtsjukdom. Innan detta händer kan man mista en tå, en fot eller ett ben eller bli blind. Det är helt i sin ordning. Mer läsning om diabetessköterskan här.

Benet var kapat!

Senast för några månader sedan träffade jag min läkare som först konstaterade att jag hade svår diabetes. Denne läkare tröstade mig, den gången, med att jag skulle leva som vanligt och att det inte är farligt att äta en tårtbit ibland. Nu tog han emot mig sittande i en rullstol. -Vad har hänt frågade jag, har du råkat ut för en trafikolycka? – Nej, svarade läkaren, jag har råkat ut för en svår inflammation i benet så man var tvungen att kapa det. – Några läkarkollegor tror det beror på diabetes men jag är inte säker på det, svarade läkaren. En livets paradox, tänkte jag och troligen för många tårtbitar.

Förra gången som jag träffade diabetessköterskan lånade jag ut min bok till diabeteskliniken. Min tanke var att hon skulle kunna låna ut den till diabetespatienter som ville pröva en annan väg än naturalförloppet. Om jag nu bestämmer mig för att gå dit så kommer jag naturligtvis att fråga hur många som har lånat den. Jag har tyvärr inga större förhoppningar om att hon alls har lånat ut den till någon diabetespatient.

LCHF-bibliotek verses diabetesklinik?

Man skulle kunna göra en intressant studie kring en diabetesklinik och ett bibliotek med bra LCHF-böcker. Man skulle lotta 100 människor med diagnosen diabetes 2 i två olika grupper. Den ena gruppen skulle hamna på diabeteskliniken med sedvanlig vård som tabletter, insulin och kolesterolsänkande medicin.

Den andra gruppen skulle bara få hjälp via LCHF-biblioteket och få låna och läsa böcker av Eenfeldt, Dahlqvist, Lindgren, Litsfeldt, Hexenberg m.fl.  Kontinuerliga prover skulle tas på dessa båda grupper under 6 månader. Vilken grupp skulle få bäst resultat tror ni?

Skillnaden i budget mellan de båda grupperna är förstås enorm till diabetesklinikens fördel men det hjälper inte för LCHF-gruppen kommer att vinna solklart.

Blogga med WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.

%d bloggare gillar detta: