Liv 1 och liv 2!

januari 28, 2013 kl. 9:54 f m | Publicerat i Okategoriserade | 11 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , ,

DSC04400

Hur har du orkat?

Jag får ofta frågan; Hur har du orkat hålla fast vid LCHF-kosten? Hur har ditt sociala liv påverkats? Ungefär samma sak kommer från s.k. experter men de frågar inte utan påstår att det inte går att hålla fast vid att äta LCHF under en längre tid.

LCHF-kosten har gjort min kropp fri från kroniska inflammationer som diabetes 2, bronkit, värk, hjärtbesvär m.m. Jag kan inte påstå att det känns som en uppoffring att bli kvitt dessa sjukdomar. Visst lägger vi lite mer tid på matlagning och förberedelser men det känns verkligen inte som ett besvär.

Det sociala livet med vänner och bekanta har faktiskt anpassat sig till oss känns det som. Ingen är omedveten om vilken kost vi äter när vi är bortbjudna och det innebär att det oftast lagas LCHF-kost dit vi kommer. Ibland blir det två olika efterrätter eftersom sockret är mest påtagligt i den situationen. När vi bjuder hem folk så bjuds det på LCHF-mat och vi hör aldrig någon som klagar. Åtminstone inte så vi hör.

Det handlar om att bryta en vana att göra en livsstilsomställning. Jag påstår inte att det är lätt särskilt inte om man bara gör omställningen för att motverka att metabola sjukdomar får fäste i kroppen. Jag tror att det var lättare för mig eftersom mitt tidigare liv var så fullt av sjukdomsbesvär.

Belöningen!

Belöningen för en inflammerad kropp, om man verkligen orkar hålla i en strikt LCHF-kost, kan bli häpnadsväckande. För mig såg den ut så här; Bättre sömn, ingen värk, ingen diabetes 2, ingen bronkit(tog lång tid att bli av med), inga hjärtbesvär, inga förkylningar, inga glasögon varken på långt eller kort håll. Klart bättre tonomfång i sångrösten.

Visst är det värt besväret! Man har oftast bara ett liv att referera till och för mig var mina sjukdomsbesvär ett naturligt inslag i min tillvaro. Särskilt som läkarexpertis antingen hävdade att mina sjukdomar berodde på genetiska förutsättningar eller åldersskäl. Ingen läkare har någonsin nämnt att sockerarter/kolhydrater kan ha en inflammatorisk påverkan på kroppen. Att ett regelbundet intag av för mycket sockerarter faktiskt håller igång kroniska inflammationer pratas det inte om från sjukvården. Jag vet idag, i mitt andra liv, att felaktig kost var orsaken till alla mina kroniska besvär.

Jag vet att mitt immunförsvar har fått en helt annan kapacitet än i mitt första tidigare liv. Det är ju inte så att infektioner, baciller eller virus har försvunnit från mitt liv utan att mitt immunförsvar har blivit så starkt att det kan försvara mig.

De flesta tycker att mina tillfrisknande ögon är det mest häpnadsväckande som hänt i min hälsoresa. Läkarexpertisen har ju länge varit helt bergsäkra på att en försämrad syn hänger ihop med ålder! Det finns nästan inte en enda människa som inte tror det förutom jag. Jag vet att i mitt fall så har det inte med ålder att göra utan har ett direkt samband med en inflammerande kost. Mina ögon har ställt in sig så att jag ser bra på kort håll på ena ögat och bra på långt håll på andra ögat. Tidigare hade jag glasögon både för kort och långt håll i många år. Detta är ett faktum som inte går att snacka bort.

images

Läkare som inte fattar!

När jag gjorde en ögonbottenfotografering på Kungälvs sjukhus fanns inte några spår alls av att blodbanorna i ögat var skadade. Annars är  detta legio för diabetiker. Den gången på Kungälvs sjukhus gick jag ner till diabetesmottagningen för ha ett litet snack med läkaren där. Läkaren tog emot mig och jag förklarade mitt ärende. Jag frågade läkaren hur de behandlade diabetespatienter på kliniken?Hon svarade att man gav alla diabetespatienter typ 2 insulinbehandling och mediciner i form av kolesterolsänkande tabletter. Jag hade med mig min bok ”Frisk av mat” och frågade om de hade hört talas om LCHF-kosten som en behandling för dibetiker typ 2?

Läkaren svarade att det var en fruktansvärd kost full av fet mat som bara gjorde värre för diabetespatienterna. Jag frågade hur hon visste det? Läkaren svarade att det vet alla. -Vet du inte att LCHF-kosten är godkänd av Socialstyrelsen 2008 för kostbehandling av diabetespatienter typ 2, frågade jag? Nej det visste läkaren inte. Och min bok ville hon inte veta av. Jag blev praktiskt taget utslängd från diabeteskliniken. Att det finns denna okunskap inom sjukvården är precis den anledning till att jag framhärdar i mitt arbete. Vi måste få en större förståelse och kunskap om att en felaktig kost faktiskt kan störa ut immunförsvaret och bli själva anledningen till att inflammatoriska sjukdomar inte läker sig.  Jag såg att Adlibris sålde ut min bok för 182 kronor. Ett hyfsat pris för ett liv utan kroniska inflammationer.

9606939-RBCbn

11 kommentarer »

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

  1. Jag undrar hur man orkar hålla fast vid sin cornflakes, smörgås och kaffe varje dag?? Det är ju fråga om en vana. Man blir van med vad som helst och när man sen kan meddela att man också har blivit frisk från en massa krämpor – ja då är det ju inte frågan om mera. Livet är värt att leva, inte lida från doktors besök till doktors besök. Det är helt otroligt att inte flera vill må bra!!

    Gilla

  2. Många tycker synd om för jag inte kan äta gluten och mjölkprodukter. Men som jag brukar säga att det är mer synd om mig om jag äter detta för då får jag ont i magen och troligen hamnar på sjukhuset.

    Gilla

  3. 28 jan.
    Mats, Din upplevelse, Ditt resonemang och Din styrka är uppbyggande att ta del av.
    Men det är många som är fast i kostvanor, oavsett om dessa vanor orsakar ohälsa. Det är också kinkigt att leva i tiden innan man upplever allt det Du gör nu. Det finns massor att hänvisa till, bara man slipper ändra på en trygg vana. 

    Ett perspektiv jag brukar ta fram är tilliten till livet. Hur vill Du ha Dina år framöver? Doktorsbesök titt som tätt, kontinuerliga skavanker, krämpor och värk, typ som Du, Mats, berättar om, eller demenssjukdom, MS etc. Och framför allt åren efter pensionsdagen; Att då få tillgång till 25 härliga år med en frisk kropp, framtidstro och med planer, som plötsligt går att realisera, alltsammans för att man är frisk – det är förstås värt att satsa på. Men då måste man ju fatta först! Är man 40 eller 50 år kan man oftast se att dessa år kan bli verklighet. Det är svårare för den yngre generationen att tänka så långt fram i tiden.

    Dock måste man älska livet! Har man med sig något destruktivt, som gör livet meningslöst, då utvecklas längtan och tillit på ett annat sätt och man har ett helt annat arbete framför sig. Har man sådant i bagaget går det att (ofta omedvetet) resonera eller känna fram en ”fördel” med att äta fel och slippa de där 25 åren…

    Snacka om vad som kan ligga bakom människors betéenden. Men kostfrågorna är avgörande för hur man mår. Att läkarna saknar grundlig utbildning i ämnet kost är ren skandal. Man kan verkligen fundera över VARFÖR det är så??
    Januarihälsningar
    Rolf Aronsson

    Gilla

  4. Jag håller helt med i precis allt, det är ljuvligt att läsa alla positiva förändringar som faktiskt bara Du som person själv kan ta tag i och ingen annan. Mig förundrar det dagligen att människor runt mig väljer att lev sjukliv framför friskliv. Jag har en reumatism som inte varit god mot mig sen jag var 22 (idag 57 år), många är de metoder jag har prövat – ingen har gjort mig mer gott än Lchf-kosten. Jag dansar inte tango men i huvudet dansar jag ofta och jag väljer att göra det jag kan och det är mycket det 🙂

    Gilla

    • leva skulle det vara 🙂

      Gilla

    • Gratulerar, Mette Johansen!
      Det är ofta så det blir. Du är verkligen inte ensam om detta. Livsgnistan återkommer ofta långt innan övervikten eller vad det nu är lugnat ner sig. Upptäckten att det finns andra värden än de jag prioriterade är omvälvande – och uppmuntrande.

      Mvh
      Rolf Aronsson

      Gilla

  5. Jag tycker att det är väldigt enkelt att inte göra avsteg från lchf. Alternativet är att vara tvungen att äta hela tiden. Att må sämre. Att vara sjukare.
    Nu njuter jag av att inte bli speciellt hungrig istället. Provade dessutom för skojs skull att bara ta en liten bit brie till frukost vid sju-tiden. Vid 11 sprang jag utan problem 1,5 mil. Hade inte funkat med sockerdrift 🙂

    Gilla

  6. Jag har aldrig fattat varför man måste be om speciell LCHF kost? Och i synnerhet inte efterätt?! Jag gör ingen affär av det utan avstår bara från det jag inte vill ha utan att göra någon affär av det. Med LCHF äter man ju så mycket MINDRE mat upplever jag, man är ju mer ohungrig och slipper suget. Tidigare godis o sötråtta som jag njuter av att tacka nej till efterrätt utan vidare kommentar.
    Tack för mej leverpastej!

    Gilla

  7. Det händer att jag ibland får en kommentar som.. Stackars dig som inte kan äta det eller det. Men jag tycker inte synd om mig. Det var synd om mig innan, när jag åt allt. Jag mår så mycket bättre, är så mycket hälsosammare nu, än då. De flesta respekterar, när jag säger att jag blir sjuk av den maten. Och faktum är att lchf-maten är ju inte direkt tråkig. 🙂

    Intressant är att sen jag även började ta höga doser av omega-3, krill + fermenterad torskleverolja (som också innehåller en massa annat nyttigt som vitamin A- och D), så har jag tagit ännu ett stort kliv framåt i hälsan, och mår ännu lite bättre! Läs gärna om mitt experiment på min blogg: http://www.lowcarbjunkie.com.

    Tack för allt du gör, Mats! Du är en inspiration!

    Gilla

  8. Det är helt fantastiskt hur mycket kosten påverkar kroppen och dess olika funktioner… När man tänker efter och funderar på vad man stoppade i sig tidigare så är det ju inte konstigt att kroppen blivit så inflammerad! Alla dessa kemikalier, snabba kolhydrater som får blodsockret att likna en bergochdalbana. Jag är själv så otroligt glad att jag upptäckte den här kosten: har hjälpt mig något otroligt!

    Något jag däremot har stött på på sista tiden (efter att jag blivit mer och mer strikt) är att jag kan få en ”bubblande” och orolig mage. Den är ibland svälld efter maten trots att jag bara äter mig lagom mätt.
    Häromdagen åt jag en butternut till lunch (alldeles för stora mängder tydligen för mitt blodsocker levde loppan i flera timmar efteråt och jag mådde inte särskilt bra) MEN jag kände mig inte konstig i magen efteråt – inte på hela kvällen och inte efter middagen heller (som bestod av lax, smör och lågkolhydratsgrönsaker).
    Har du någon idé om vad i butternuten det var som lindrade bubblandet? Tror du att man kan hitta något liknande livsmedel som inte påverkar blodsockret på samma sätt?

    Tack för en jättebra blogg!
    Ceci

    Gilla

    • Hej Ceci, Tack för dina uppmuntrande kommentarer. Jag är absolut ingen expert på Butternut men rent allmänt ska man vara försiktig med frukt och särskilt frukt som ympats fram med onaturliga metoder. Jag är också fascinerad av att jag fortfarande gör hälsovinster med LCHF-kosten så här fyra år senare. Du liksom jag upplever att vi blir mer strikta med LCHF-kosten eftersom vi mår bättre av det. Jag tror dock att det är en lång process för kroppen att helt ställa om till en ketogen kost. Ibland får vi små påminnelser att vi är mänskliga som din bubblande mage. Jag har inga speciella tips mer än att du ska hänga i för det kommer, med all säkerhet, att släppa. Använder du kokosfett i maten? Om inte kan det vara värt att pröva.
      Hälsningar från,
      Mats

      Gilla


Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.