Salt, är det farligt?

juli 18, 2013 kl. 9:29 f m | Publicerat i Okategoriserade | 23 kommentarer
Etiketter: , ,

4963-salt-samlingsbild-snett-cut

Med jämna mellanrum kommer det in larmrapporter om att vi äter för mycket salt. Särskilt verkar dessa rapporter dyka upp på sommaren av någon anledning. Enligt Livsmedelsverket och sjukvården kan man få högt blodtryck och hjärt-kärlsjkdomar av för mycket salt. I USA verkar för högt saltintag vara den farligaste faktorn för  hjärt-kärlsjukdomar.

Men är detta sant? Jag tror att detta är en myt ungefär som att mättat fett är orsaken till hjärt-kärlsjukdomar. Det är förstås möjligt att äta för mycket salt men lika svårt att överdosera som att överdosera intaget av vatten. Vi har ju ett mycket sinnrikt system via tungan som berättar om något blir för salt. Denna morgon var det en huvudnyhet att saltintaget borde begränsas igen och att Livsmedelsverket borde göra något åt saken. Det finns flera som påstår att vi dör av för lite salt och andra som påstår att för mycket salt är ett viktigt skäl till att vi får metabola sjukdomar.  Här är en läkare som påstår att saltbrist kan ge cirkulationsbrist och plötslig död.

Läkaren Björn hammarsköld påstår att Livsmedelsverkets råd om minskat användande av salt gör att 100 personer dör varje dag i onödan.

Journalisten Karin Bojs har skrivit om saltet.

Frågan är hur man gjorde förr i världen när det inte fanns kylskåp? Då fanns det bara en möjlighet; nämligen att salta in maten. På den tiden fanns det knappt metabola sjukdomar. 

Vi indoktrineras till en tro som många gånger är helt uppåt väggarna. Att påstå att salt är orsaken till hjärt-kärlsjukdomar är att lägga ut dimridåer för den verkliga orsaken; den höga kolhydrathalten i vår mat. 

Vem ska man tro på? Livsmedelsverkets råd om salt är att vi äter dubbelt så mycket salt per person som vi borde. De påstår att för mycket saltätande kan leda till högt blodtryck och som följd därav till hjärt-kärlsjukdomar. För mig är inte SLV den mest trovärdiga källan. 

Andra experter hävdar följande; ”Den som kan sin fysiologi vet att salt utsöndras helt passivt av njuren när blodet filtreras. Utsöndringskapaciteten är i praktiken därför obegränsad. 125 g salt om dagen absorberas faktiskt i njuren genom en energikrävande process för att undvika saltbrist. Det är därför säkrare att låta smaksinnet väg­leda oss att salta maten än att oroas av okunniga expertgrupper”.

Vem tjänar på att vi tror att salt är boven till våra hjärt-kärlsjukdomar? Det brukar vara en bra fråga att ställa, vem tjänar pengarna? Kanske att det är läkemedelsindustrin och livsmedelsindustrin som tjänar mest på detta. Det tar ju bort fokus från huvudfrågan, nämligen att det säljs alltför kolhydratrika spannmålsprodukter som skadar människans immunförsvar.

Våra myndigheter och experter har fastnat i tron att det är fett och salt som är huvudorsaken till våra metabola sjukdomar. Jag har blivit frisk från bl.a. diabetes 2 genom att göra precis tvärtom mot myndigheternas råd. Visst undrar man vilkas intressen som myndigheterna och experterna företräder? Livet behöver kryddas lite så ta SLV:s råd med en nypa salt.

23 kommentarer »

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

  1. Tack för ditt inlägg. Detta med salt var på tapeten på radion idag. Någon sa att om man äter för lite salt dör man och äter man för mycket salt blir man törstig!

    Gilla

  2. Jag tror att det är precis som citatet säger: Lyssna på din kropp när det gäller salt – den talar om vad den behöver! Vissa dagar känner jag behov av att salta extra… och extra… och extra.. – och andra dagar känner jag inget behov alls av att salta extra. I dessa varma dager, där man svettas lite extra, är mitt saltbehov mycket större.

    Jag har ätit riktigt mycket salt de senaste mer än 40 åren och jag har ALDRIG NÅGONSIN haft högt blodtryck!

    Vi har en vän i Danmark, som hade for högt blodtryck och han fick ju naturligtvis det vanliga budet av sin läkare: undvik salt! Han gjorde det, så till den milda grad att han inte åt ost alls, i princip inget pålägg osv. Plötslig en dag, för mer än ett halvår sedan, kollapsade han och hamnade på sjukhus. Efter diverse undersökningar kom man fram till vad som var felet: svår saltbrist! Han är ännu inte frisk. Från att ha varit en frisk 70-åring, full av energi, är han nu ett vrak. Han orkar ingenting, inte ens lättare uppgifter. Men han ska väl vara tacksam att han lever – han kunde ju dött på kuppen!

    Gilla

    • Det är ju precis detta som man blir så upprörd över. In kommer en överkaxig dietist från Livsmedelsverket och påstår att vi behöver halvera vårt saltintag. Många människor tror på detta. Sedan fortsätter journalister att okritiskt bara upprepa Livsmedelsverkets felaktigheter. Människor blir påverkade och fattar fel beslut som kan vara livsfarligt.
      Hälsningar från Mats

      Gilla

  3. Jag säger också tack för ditt inlägg, precis som föregående talare.. Tycker att du skriver väldigt bra och informativt jämt. Jag gillar din sida! 🙂

    Gilla

    • Tack Carina, man behöver höra sådant ibland!
      Hälsningar
      Mats

      Gilla

  4. Man vågar snart inte tro på något på nätet! Hur vet man att inte något multinationellt företag har lobbat, mutat forskare eller läkare för att göra uttalande i ena eller andra riktningen? Hur vet man att det inte är ”köttindustrin” som ligger bakom ”upphausningen” av LCHF-kosten? Hur vet man att det inte är medicinindustrin som lobbar för vacinering mm? Det är mycket man kan fundera om.

    Gilla

    • Du har rätt Kurth, det är svårt att veta för många har en dold agenda. Vad det gäller LCHF-kosten så mig veterligen finns där bara ett antal entusiaster som vill sprida kunskapen om hur kosten påverkar hälsan. Några skriver böcker men jag kan ärligt säga att det inte ger några förtjänster. De flesta som debatterar LCHF-kosten har på något sätt blivit friska eller smala eller något annat. Upplevelsen som vi har är så mirakulös mot våra tidigare liv att vi gärna vill dela med oss. Så är det för mig i alla fall.
      Hälsningar från
      Mats

      Gilla

      • Ja Du kan naturligtvis ha rätt, men i alla religiösa, politiska, vetenskapliga och medicinska ”sekter” finns det entusiastiska och ”troende” människor som vill sprida den enda sanna och rätta kunskapen! Efter ett helt liv i närheten av sådana är jag rätt luttrad!

        Gilla

      • Visst Kurth, jag kan hålla med dig om att det kan bli lite sektliknande ibland. Det enklaste sättet att kolla om LCHF-kosten fungerar så som vi framställer det är att pröva själv. Det är så som de flesta av oss har gjort. Mina allvarliga sjukdomar har försvunnit med hjälp av LCHF-kosten. Det är den enda förändring jag gjort. Det som irriterar mig mest är att inte sjukvården tar vara på våra erfarenheter eftersom det är så enkelt. Istället pinas folk helt i onödan som jag bedömer det.
        /Mats

        Gilla

  5. […] också mitt inlägg igår om saltets eventuella […]

    Gilla

    • Ja jag levt i över femtio år på laktovegetarisk kost och bara belastat sjukvården en gång när jag fick en bil i knävecket! 😉 Hur länge har Du levt på Din kost? 🙂 Jag är lantbrukarson och har jobbat på gården och som betongarbetare mm, Varit aktiv som segelflygare i många år och aktiv på många andra sätt! Jag tror att det är många andra faktorer som påverkar hälsan som ett aktivt och rörligt liv ute i friska luften ett positivt tänkande och förhållningssätt till livet, ett glatt humör!
      Ett exempel, vi har en extrem ”hälsokostare” som jobbar på kontor, tar bilen hem äter sin hälsokost och parkerar i TV-soffan resten av dagen:
      Så har vi en skogsarbetare som jobbar i skogen hela dagen tar cykeln hem äter bruna böner och fläsk, går sedan ut och hugger ved innan han går till sängs. Jag tror att den sistnämnde mår bäst! Men har naturligtvis inga ”vetenskapliga” bevis för det! /Kurth

      Gilla

      • Ja Kurth, jag har levt i snart 5 år på min LCHF-kost. Innan dess trodde jag att jag åt någorlunda nyttigt men fick ändå en massa sjukdomar som toppades av Diabetes 2 och Hjärtbesvär. Före LCHF-tiden var jag ungefär lika skeptisk som du själv till en massa dieter. Jag hävdar med bestämdhet att det finns en inflammerande faktor i spannmålsmaten. Vi förstår det inte därför att det inte ens smakar sött. Jag känner till hundratals människor med ”obotliga” sjukdomar som blivit friska av att äta mycket fett och lite kolhydrater. I den gruppen ingår jag själv. Jag hävdar att det vi upplevt är den yttersta formen av vetenskap som kallas för beprövad erfarenhet. Så har människor lärt sig och överlevt under årtusenden. Jag vill att sjukvården ska utreda detta, finns det en inflammerande faktor i vår vanligaste mat som ger oss inflammatoriska sjukdomar? Det är ju så fantastiskt enkelt att bli frisk bara genom att förändra sin kost och inga mediciner.
        Ha det!
        Mats

        Gilla

      • Ja vi får se när Du levt i femtio år på den kosten! 😉 Tyvärr är jag inte med då och kan fråga Dej! 🙂
        Men jag känner väl till spannmålsproblemet, det är speciellt det moderna framädlade vetet som är skadligt så jag har praktisktaget slutat äta bröd. Sedan har vi en annan aspekt: Det går mellan 3 och 5 gånger så stor yta åt för att försörja köttätare som vegetarianer. Nu menar jag inte att alla skall bli vegetarianer, det kan t o m vara så att vi har olika konstitution så en del passar en diet och andra för en annan.
        Mvh Kurth

        Gilla

      • http://www.kostdoktorn.se/hur-kor-kan-gora-oknen-gron-och-radera-ut-vaxthuseffekten
        På tal om vad som är bra för vår jord och vår miljö och vilka som ställer till mest skada, köttätare eller vegetarianer, så är den här föreläsningen bra och ger en tankeställare. Själv har jag inte kunskaper nog att kunna säga vad som är rätt eller fel, men den här mannen verkar veta vad han pratar om. Detta kan jag rekommendera att titta på Kurth Johansson.. 🙂

        Gilla

  6. Tack för ett jätte bra inlägg 🙂 …men tänkvärt är att saltkvaliteten är av stor vikt.Det finns salt och salt…att vräka i sig vitt bergssalt som är raffinerad och späckad med tillsatsämnen mest klumpförebyggande medel eller kemiskt framställt jod är inte så nyttigt. Se även upp med salter som smaksatts som då kan innehålla både glutamater och jästextrakter…bästa är rena salter som havssalt,himalayasalt .Celtic seasalt är nog min favorit . Salta på för Livet
    mvh Leeakristiina

    Gilla

  7. Passa sig för Himalayasalt, som innehåller lite eller inget jod. Atlantsalt, celtic seasalt är OK

    Gilla

  8. Min gamla mamma har blivit så yr så hon knappt tar sej ur sängen. Efter att jag har läst en hel del på din och andras sidor föreslog jag att hon skulle salta mera. Hon tycker inte salt är gott, men vi köpte ”gott flingsalt” till henne så hon kan ta några korn varje gång hon äter något, så blir inte skillnaden så stor. Dessutom bad jag henne prova att sluta med urindrivande ett tag för att se om det gör skillnad. Yrsel kan ju vara för lågt blodtryck också, men hon kan inte prova blodtrycket, så vi törs inte mixtra med den blodtryckssänkande medicinen.
    Efter 4 dagar är yrseln borta!!! Så nog gör saltbrist skillnad alltid!
    Intressant att himalayasalt inte är så nyttigt. Jag använder det när jag ska göra nåt riktigt gott, för det smakar mer salt än annat.

    Gilla

    • Sunt förnuft räcker långt. Vad roligt för dig och din mamma!
      Hälsningar från
      Mats

      Gilla

    • Håller helt med Mats L. Och tack för att du delar med dig så folk kan hitta och läsa sådant. Mycket viktigt. Jag tillhör också dem som blir bättre av salt. Saltar på allt numer. Man kan initialt bli svullen, så som många blir efter en rejäl kräft- eller räkfrossa, men efter några dagar lägger sig sådant och är inget konstigare än att man reagerar vid total kostomläggning.

      Gilla

  9. Totalt livsfarligt råd att minska på saltet i sommarvärmen. Varför tror den där professorn att salttabletter delas ut på arbetsplatser som är för varma, och varför går man ut med råd (eller nej, alla vet där, det behövs inte) i varmare länder om att det är viktigt med salt, särskilt för sjuka och äldre…

    Totalt vansinne.

    Gilla

  10. Jag tror inte heller att den höga kolhydrathalten i kosten är boven. Snarare industrimat, ”plastmat” (låtsasmat). Industrikött som blir inflammatoriskt p.g.a. kass fettsammansättning, överförädlade grödor av alla slag, särskilt spannmål.

    Läser man om världens äldsta och friskaste populationer, så finns det lika gott om sådana som faktiskt äter mycket spannmål, mycket kolhydrater, massor av mejeri (inte så paleo) och även en grupp, sjundedagsadventisterna, som är bland världnes friskaste trots vegetarisk kost med massa spannmål och baljväxter. Flera grupper drack rejält med (egentillverkat) vin. En population drack en liter per dag och person.

    Själv är jag mest paleo fast med inslag av mejeri och potatis. Allt är givetvis eko eller att jag vet att det är giftfritt, samt att djuren ska ha ätit arteget och inte spanmål. Därför äter jag t.ex. inte Bosarpkyckling längre. 18 ggr högre linolsyrahalt än viltkött och gräsbetesnöt.

    Så stor spridning av hur makronutrienterna är sammansatta hos världens friskaste folkslag, öppnar för stor variation, och att folk måste känna vad som blir bäst. Tyvärr står många fast vid det de tror på . man vill ju inte ha fel liksom. Men bäst är att följa sin kropp. Kanske är vego fel (det var det för mig), kanske är lowcarb fel (det var det för mig), kanske något annat (för mig är det mesta som är mycket restriktivt helt fel – jag är typisk blandkostare).

    Det enda gemensamma de här friska och långlivade populationerna hade, var:
    1. Mycket rena och oförädlade råvaror som tillreds på traditionella äkta sätt. Aldrig industri och skräp.
    2. Stor social trygghet och samvaro livet igenom.

    Sjundedagsadventisterna är de enda som förbryllar mig, då de vräker i sig sådant som jag utesluter. Baljväxter och spannmål. Men epigenetiken kanske spelar in. IRL har jag faktiskt sett att de friskaste vegetarianerna ofta har varit vegetarianer i generationer. Det sägs att man till slut hanterar ex. fytinsyra riktigt bra. Det kanske stämmer. Att vara hårt arbetande, och äta rejäl laktovegetarisk mat, borde inte heller vara något problem. Man får ju då dessutom i sig rejäla mängder vilket ger mer mikronutrienter. Mejeri är ofta bra protein, särskilt om det är bra mejerigrejer, kanske från egen gård och oprocessat. Den som äter ägg får ännu mer bra. Fast man kanske ska höja ett varningens finger för gelatinämnena som är så bra. De finns inte med där. De ger inte sämre hälsa så där bara, utan det syns mer på att huden kan bli mindre spänstig och lite annat som inte handikappar en direkt (tja, tarmen mår bra av ämnena och indirekt kan man bli rejält sjuk med tiden om man får omärkbara tarmproblem).

    Slutsatsen är för mig att orkar man med att vara hårt arbetande på sin kost, och är medelålders eller äldre och saknar välfärdssjukdomar – då äter man inte helt fel för sin kropp. Det kanske inte är rätt kost för en annan, men för den personen verkar det ju vara det.

    När man ser en uppenbart sjuk person, som har symtom på brist på något den inte äter, DÅ kan man misstänka att den äter helt fel. Jag vet några sådana vegetarianer och veganer, men även LCHF:are. Eller att vissa blir friska utan stärkelse (tänker främst resistent nu då) och andra precis tvärtom.

    Dels är vi olika, och dels har vi olika liv och miljö. Och det som gör oss ännu mer olika är att de flesta skapar sig en ohälsa som de försökt lösa på olika sätt, vilket till slut gör att ”rätt väg tillbaka till hälsa” kan bli väldigt olika för olika personer.

    Gilla

  11. Det borde väl vara stor skillnad på om man har ett stillasittande arbete eller är grovarbetare. Edgar Cayce lär ha sagt att en grovarabetare kan äta 80% sur och 20% basisk mat, emedan motsatsen gäller för en stillasittande.

    Gilla

    • Nja, nu är vi inne på den teorin som hävdar att energi in är lika med energi ut. Det har visat sig att det inte stämmer. Det handlar om vad vi stoppar i oss. Åtta av tio grovarbetare som äter mat som innehåller mycket sött/kolhydrater/sockerarter får metabola sjukdomar oavsett hur mycket han eller hon arbetar med kroppen. Mycket sockerarter i maten ger en sur miljö i magen som i sin tur försvagar immunförsvaret. PH-värdet blir surt och där gror inflammation, infektion och svamp.
      Hälsningar, Mats

      Gilla


Lämna ett svar till Mynona Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.