Christina med ALS fortsätter sin LCHF-resa!
juli 30, 2015 kl. 7:56 e m | Publicerat i Okategoriserade | 9 kommentarerEtiketter: ALS, Blodsocker, Christina har ALS, frisk av mat, glukos, inflammation, ketogen kost, lchf, LCHF matkasse, mats lindgren
Mats kommentarer!
Jag hoppas att du följer Christinas spännande resa med LCHF-kosten. Christina skriver regelbundet på Fet Hälsa-bloggen och jag jobbar som hennes kost-habiliterare. Christina har sjukdomen ALS och har bestämt sig för att försöka påverka sin sjukdom med en icke inflammerande kost som LCHF eller strikt ketogen kost. Hypotesen är att inflammatoriska tillstånd i kroppen kan minska eller t.o.m. läka med en kost som inte ger de ”kroniska” inflammationerna ständigt nytt bränsle. Läs mer här om Christinas resa.
Nedan beskriver Christina hur en svullnad i ben och fötter åter gjorde sig påmind när hon inte var strikt med kosten under två dagar. Potatis och en bulle ställde till det tydligen. Jag har tidigare skrivit om hur svåra inflammatoriska sjukdomar verkar överleva på väldigt lite blodsocker/glukos. Så om man vill läka sin kropp och stimulera sitt immunförsvar till att bli starkt så bör man vara konsekvent.
Jag tror faktiskt att det är bra för Christina att svullnaden kom tillbaka omedelbart när hon inte var konsekvent med kosten. Det ger en omedelbar feedback och troligen en än mer motiverad Christina.
Christina har nu ätit strikt LCHF-kost i cirka 1,5 månader. Hon använder sig av min bok ”Frisk av mat” och Mats LCHF-utbildning som båda går att beställa här.
Christina bloggar nedan!
Nu har det gått ett tag igen sen jag skrev något.
Har haft mycket att göra med min mamma som har blivit dement men har sina korta stunder av klarhet. Det värsta är att hon inte förstår att hon inte klarar av en massa saker som ex att inte betala räkningar och köpa/äta mat, etc. Hon har ingen insikt. Vilket är väldigt vanligt.
Jag har rest fram och tillbaka Västerås-Stockholm väldigt mycket. Hennes aggressivitet tar mycket på mina krafter och att hon tar min energi. Är helt slut efter att jag varit där. Det är inte bra för min egen sjukdom, men jag kan inte låta henne fara illa.
Hon ska få demensutredning och efter det hoppas jag att hon kan få den hjälp som hon vägrar ta emot i dagsläget. Och jag kan få släppa och lämna över, komma dit och endast hälsa på.
Vid ett av tillfällena så var jag där 2 dagar. Jag var så dränerad på energi att jag missade att beställa mer grönsaker istället för potatis. För att bli mätt så åt jag potatisen också. Sen blev det en bulle.
Dagen efter märkte jag att foten hade en liten svullnad.
Något mer positivt som hänt när jag börjat med LCHF det är att smärtan inuti mitt ben är borta. Punkten i höften gör inte ont, endast om jag trycker där väldigt hårt.
Promenaderna är bättre, kan gå längre utan att få ont i skinkan och upp till höften. Har inte lika mycket ”spagetti”ben längre.
Tidigare började jag bli hård i magen. Har nu kokosfett i kaffet istället för mjölk. Blev tvungen att minska på mängden, blev väldigt lös i magen av detta. Tänker inte sluta med det för det håller magen igång.
Det jag kan sakna ibland är mjölk. Drack mycket laktosfri mjölk varje dag. Har aldrig varit någon godisråtta, så det är lätt att vara utan.
Tycker det är så intressant med LCHF och vad jag äter, så jag har börjat gå ut på nätet för att ta reda på vad grönsaker, frukt, bär etc innehåller. Har en hel del, men det tar tid. Gör det i exel och i bokstavsordning för att det ska vara lättare att hitta.
Det började egentligen med att jag ville hitta något mer än ägg som inte innehöll sockerarter och kolhydrater. Jag hittade en och det fanns en och det var svarta oliver. Då blev min nyfikenhet väckt.
Jag hör alla klaga på att det är så trist väder. Men är det så viktigt egentligen. Varför tar man inte vara på varandra istället. Det är dom små tingen som är värdefulla. Vill man ut på picnic en regnig dag…varför inte packa picnic-korgen med en massa gott och en flaska vin (det kan du inte om du måste köra bil)…tänd en massa ljus…sätt på lite mysig musik…lägg ut en filt och mys med picnicen…var tillsammans…
Ha det så gott därute
Christina
Ny medicin mot högt kolesterol!
juli 21, 2015 kl. 9:20 e m | Publicerat i Okategoriserade | 9 kommentarerEtiketter: diabetes 2, Hjärt-kärlsjukdomar, inflammation, ketogen kost, kolesterol, läkare, lchf, LCHF matkasse, Maj-Lis Hellenius, mats lindgren, Ny kolesterolsänkande medicin, sjukvården, smör, statiner
Hallå, Mats Eriksson, Professor på Karolinska sjukhuset, kolesterol är ett kroppseget fett som ingår i immunförsvaret. Det produceras i samtliga celler i kroppen och levern varje dag. Kolesterol ska inte sänkas med mediciner. Kolesterol har en stötdämpande förmåga och ska lämnas ifred. När ska ni fatta? Man skäms för okunniga professorer som går i medicinindustrins ledband. Idag hörde jag att minst 10 procent av svenska befolkningen behandlas med kolesterolsänkande mediciner. Det är drygt en miljon människor som får en fullständigt felaktig behandling. Nu har tydligen EU godkänt en ny kolesterolsänkande medicin, Repatha!
Nu har man kommit på att rätt många människor får biverkningar av statiner (kolesterolsänkande medicin) som t.ex.värk, diabetes typ 2, m.m. Därför har man kommit på ett nytt växtbaserat kemiskt preparat, Repatha, som också ska sänka kolesterolet. Professor Eriksson menar att statiner och Repatha sänker kolesterolet ordentligt om de får jobba tillsammans. Idioter är ni, det finns inget snällare begrepp faktiskt.
Fettmyten som vår sjukvård bygger på!
Man tror alltså att högt kolesterol är orsaken till hjärt -kärlsjukdomar, diabetes typ 2 med flera sjukdomar. Det förhåller sig precis tvärtom, nämligen att det naturliga fettet hjälper vårt immunförsvar och dess bakterier att hålla balans i våra kroppar. Det finns idag massor av vetenskapliga studier som visar att t.ex. mättat fett som t.ex. smör inte är farligt alls. Det är ett naturligt fett som våra kroppar behöver.
Vi är många tusen nu som bevisat att en kost med mycket naturligt fett och lite kolhydrater läker de mest envisa sjukdomar, som t.ex. hjärtsjukdomar, diabetes typ 2,, reumatism, eksem, IBS, osv. När ska ni professorer med Maj-Lis Hellenius i spetsen fatta att ni motarbetar läkande kostbehandlingar som t.ex. LCHF-kosten. Vi vill verkligen inte ha ytterligare en kolesterolsänknade medicin för det är inte där problemet ligger.
Sockerarter/kolhydrater inflammerar!
Det är vår sockerrika kost som är boven bakom alla våra nya inflammatoriska ”kroniska” sjukdomar. För mycket blodsocker som blir över när cellerna tagit sitt bränsle blir till inflammationshärdar i blodbanorna. Vi blir försockrade, karamelliserade och detta skapar kaos i vårt immunförsvar och bland våra bakterier och mikrober i kroppen.
Istället för att ta fram svindyra nya piller som ska sänka kolesterolet ytterligare så kunde ni stödja ny kostforskning. Vi vet redan att den ketogena kosten läker inflammatoriska tillstånd i kroppen. Nu vill vi veta varför. Professorer och läkare anställda av oss själva, staten, borde hålla sig för goda att ständigt sträva efter mer piller och sprutor i vården.
Varför inte undersöka hur man bäst stimulerar och stärker kroppens eget immunförsvar? Istället vill ni läkare och professorer göra läkemedelsindustrin än förmögnare genom att propagera för ännu ett meningslöst piller som skadar immunförsvaret, inte stärker det.
Jag rekommenderar er att läsa min bok ”Frisk av mat”, den kommer att ge er mer kunskaper i ämnet hur man stärker immunförsvaret inte motarbetar det! Beställ boken här!
Christinas berättelse!
juli 21, 2015 kl. 10:56 f m | Publicerat i Okategoriserade | 3 kommentarerEtiketter: Christina har ALS, frisk av mat, inflammation, ketogen kost, lchf, LCHF matkasse, mats lindgren
Mina kommentarer!
Detta har hänt! Christina har sjukdomen ALS och kontaktat mig för att köpa min bok ”Frisk av mat” och min LCHF-utbildning. Hon har bekanta med reumatiska besvär som blivit hjälpta av LCHF-kosten därav kontakten med mig. Jag har erbjudit mig att kostcoacha Christina med hjälp av ketogen kost, strikt LCHF. Det finns inga förväntningar mer än att LCHF-kosten verkar stärka immunförsvaret på de flesta personer med ”kroniska” inflammatoriska sjukdomar så varför inte sjukdomen ALS?
Min uppfattning är att Christina är en tuff tjej med skinn på näsan. Om hennes kamp kan leda till nya erfarenheter om sjukdomen ALS så vore det fantastiskt och kan kanske hjälpa många andra.
Göteborg 2015-07-21
Mats Lindgren
Christinas historia!
Min upplevelse med att leva med ALS innan beskedet, få beskedet, till nu.
Jag är en mycket positiv människa och tänker alltid att det går över, även denna gång.
Min hela sjukresa började 23 maj 2013 när jag krossade min hö armbåge (tur jag är vänsterhänt) och slog i hö ben väldigt kraftig och fick ont i höft, knä och fot. Smärtorna försvann i benet, utom punkten i höften. Den blev mindre men den fanns där.
Våren 2014 började jag att få lite problem med gången någon gång då och då. Min tanke var att jag arbetade så mycket, därför problemet.
Sommaren åkte jag på semester till Gotland. Då fick jag ont även i skinkan och haltade mer och det tog längre tid för mig att gå.
På hösten åkte jag utomlands, då fick jag hålla i mig i ledstänger när jag skulle gå i trappor. Och kunde inte gå fort. Försökte jag gå fort så snubblade jag. Min fot blev som en droppfot mellan varven. Det kändes som att hjärnan och benet inte hade riktig kontakt med varandra. Min hö arm började toka sig. När jag gäspade åkte den upp och det såg ut som handen krampade. En som har haft stroke har samma beteende när det gäller benet och armen.
Mitt tänkande var hela tiden att det går över.
Vintern kom…i november ramlade jag 13 ggr på två veckor, då insåg jag att jag behövde hjälp.
Så längst inom mig förstod jag att det kunde vara något riktigt allvarligt, men samtidigt slog jag bort den tanken.
Jag hade mina funderingar på Borrelia, MS och i sista hand ALS.
Där jag hade husvagn fast det mycket fästingar och fick Borrelia 2 ggr. Plockat massor med fästingar från kroppen.
Fick läkaren att ta prov på Borrelia, jag hade mycket höga värden. Dessa värden visade att jag var förgiftad av Borrelia i hela kroppen. Fick en stark penicillinkur som jag åt i 14 dagar.
Borrelia kan visa hur många olika symtom som helst i kroppen. Små som stora problem.
Självklart stod hoppet till att när penicillinkuren var klar så skulle alla mina problem börja gå sakta tillbaka.
Men icke, problemen kvarstod och jag var lite sämre i gången. Fick genomgå en massa undersökningar…ingenting kom dom fram till.
Det var fruktansvärt jobbig tid känslomässigt, att göra undersökning på undersökning och aldrig komma fram till något resultat. Jag började tappa modet. Började känna mig deprimerad. Ville bara ha en diagnos eller höra om det gick att göra något åt mig. Så jag kunde starta någonstans.
När jag väl fick diagnosen så kändes det riktigt bra. Nu visste jag vad jag hade framför mig.
Eftersom jag vet vad sjukdomen innebär så ville jag ordna allt det praktiska medan jag kan, så att det inte ska bli något krångel den jag inte kan göra något eller den jag inte är i livet längre. Trodde inte att det var så mycket som det faktiskt är. Skriver i en bok allt vi kommer på. Stryker när något är klart, då kommer vi på något mer…så listan är ej klar.
Min bästa vän tar hand om allt roligt som vi ska göra. Jag ska göra så mycket som möjligt och framförallt sånt som jag har tänkt på tidigare. Jag vet ju att en dag kommer jag inte att kunna göra något och då vill jag känna mig nöjd och glad över att jag har gjort det jag ville.
Mitt i allt detta så brann mitt ena hus ner till grunden den 3 mars. Då försvann el och vatten till mitt boendehus. Flyttade hem till min dotter. Och har bott där sen dess.
Har ramlat baklänges här ett par gånger. Tack och lov har min dotter varit hemma så hon kunnat hjälpt mig upp.
Försöker att leva så normalt som möjligt, men att allt går i långsammare takt. Jag kan inte snickra några större grejer som är i marknivå, då kommer jag inte upp om jag inte har någon eller något att häva mig upp på. Så det var tur att min stora grillplats blev färdig förra året. Fick ta till lite hjälp.
Jag målar på kakelplattor, stickar, gör indiansmycken…mm
Fick ont i min fotled, då gick jag till gymaffär för att köpa mig ett stöd. Det jag fick på köpet var att min droppfot inte åkte ner så mycket…alltså mindre snubbelrisk.
Nämnde detta när jag låg inne. Då skickade dom ner mig till
Olmed så att jag fick en skena som satt under foten och upp under knät. Den var kanonbra. Gick mycket stadigare. Hade den alltid på mig när jag var ute. Ja, jag skriver var, för jag upptäckte att mitt ben blev försvagat. Min magkänsla sa mig att musklerna får inte arbeta…alltså kommer jag att bli fortare sämre. Så nu använder jag inte den. Det känns fortfarande som jag har ett spagettiben som jag går med, men jag känner mig inte svagare. Om jag är ute på längre gå-äventyr kommer jag troligtvis att behöva använda den, får sätta på mig den när jag börjar känna mig trött i benet.
Startar min morgon med att göra stretchövningar, i sängen och stående. Det är mycket viktigt…musklerna drar ihop sig när dom är i vila. Jag stretchar under hela dagen.
Jag håller mig i rörelse så mycket jag kan.
Jag gör kanske inga roliga sysslor förutom alla mina hobbies, men jag är så glad ATT jag kan. Tänk bara dom här självklara sakerna som att tvätta och hänga tvätt. Det går ju fort, men inte för mig. Sen ska det vikas snyggt. Min högra hand är svag och hänger inte med, men jag ser det som en träning på styrkan och koordinationen. Det får ta den tid det tar. Jag kan inte greppa en vanlig kniv, och därmed blir det svårt att skära i maten, t.o.m en tomat är svår att skära igenom. Jag använder en mycket vass kniv, men jag glider på skaftet eftersom jag inte greppar ordentligt. Ibland får jag be om hjälp. Jag har till och med bett om hjälp om jag varit ute och ätit själv. Servitriserna har varit mycket hjälpsamma. Inget problem alls.
Om jag tappar något på golvet, kan jag inte sätta mig på huk, då kommer jag inte upp. Jag får böja knäna lite och böja ryggen. Det tar tid att komma ner, men får jag ta det i min takt så går det. Min dotter har äntligen lärt sig att inte hjälpa mig om jag inte ber om hjälp.
Mitt högra ben var 4 cm tjockare än det andra och min fot var också väldigt svullen. Sen jag började med LCHF har det försvunnit. När jag var inlagd vägde jag 66 kg, då var jag fortfarande svullen. Den 13 juli träffade jag ”min” ALS-läkare för första gången. Berättade bl.a annat att jag ändrat min kost till LCHF. Han vägde mig, och jag vägde då 62 kilo. Det tyckte vi båda var lite för mycket, jag behöver ju mina kilon. Men vad ingen av oss tänkte på var ju att mitt ben hade blivit normalt.
14 juli var jag till en dietist. Berättade åter igen att jag äter LCHF. Vi pratade om min vikt och blev vägd igen. Då kom jag på om benet. Det är ju därför som jag gått ner så mycket. Jag frågade henne varför dom inte rekommenderar LCHF. Det är ju mer likt den mat vi ska äta för att kroppen ska må bra. Hon sa till mig att det finns för lite forskning om det och då får dom inte rekommendera detta. Sjukt tycker jag. Som dietist tycker väl jag att man måste kunna vad kosten innehåller.
Hon pratade om att jag måste få i mig mycket energi…det är ju det jag får av LCHF.
Christina
Ulla 80 inne på sjätte LCHF-veckan!
juli 17, 2015 kl. 8:12 f m | Publicerat i Okategoriserade | 5 kommentarerEtiketter: Artros, bakterier, diabetes 2, frisk av mat, Hjärt-kärlsjukdomar, kolesterol, läkare, lchf, LCHF matkasse, mats lindgren, sjukvården
I går träffade jag min granne Ulla som är 80 år och numera LCHF-förespråkare. Det började för sex veckor sedan med att hon frågade vad jag hade för märke på bilen? Det är mitt varumärke, Frisk av Mat, svarade jag. Då berättade jag att jag skriver böcker om mat och hälsa och har en egen blogg bl.a.
Ulla ville gärna läsa min bok för hon hade alla möjliga sjukdomar bl.a. diabetes typ 2 och reumatiska besvär, förklarade hon. Nu, när jag träffade henne igår, berättade hon att hon ätit LCHF i 6 veckor och att hon läst ut boken ”Frisk av mat”! Hon hade nyss varit på läkarbesök och ville gärna berätta om det. T.ex. hade hennes blodsocker sjunkit från 7,5 till 5,5. Dessa siffror är nog från det gamla sättet att mäta blodsockret, min kommentar.
Läkaren blev storligen förvånad att blodsockret hade sjunkit. Han menade att det var väldigt ovanligt med tanke på Ullas ålder. Ulla själv berättade att hon inte längre hade några Metformin-tabletter kvar men att det inte gjorde något. Blodsockret är ju ändå så lågt, menade hon. Men läkaren ville ändå skriva ut nya tabletter till Ulla. Då protesterade Ulla och menade att hon nog kan hålla blodsockret i schack genom att äta riktig mat, LCHF mat!
Läkaren gick i taket!
Det var verkligen inte lämpligt att Ulla åt den feta LCHF-kosten förklarade läkaren oroligt eftersom Ulla även lider av hjärt -kärlbesvär. Blodkärlen och blodväggarna kan täppas igen av fettet i maten och höja kolesterolet på Ulla menade läkaren. Det kan sluta med en hjärtinfarkt förklarade läkaren oroligt!
Ulla kunde inte riktigt bemöta läkaren på det området men förklarade att hon kände sig mycket piggare nu med LCHF-kosten än tidigare. Att blodsockret sjunkit var ju ett bevis tyckte hon.
Vid vårt samtal förklarade jag att LCHF-kosten faktiskt har omvänd effekt mot vad läkaren tror. Blodkärlen och blodvägarna blir renare av LCHF-kosten och hjälper till att sänka blodtrycket. Skälet är att försockringen eller karamelliseringen av blodkärlsväggarna minskar eller upphör med LCHF-kosten beroende på hur strikt man är. Detta hjälper till att förbättra immunförsvaret och få tillbaka balansen bland kroppens bakterier.
Ulla äter statiner!
Ulla berättade att hon fortfarande har ont av sin artros i knäna och att hon också har värk lite varstans i kroppen. Jag frågade Ulla om hon fortfarande äter statiner, alltså kolesterolsänkande medicin? Det gjorde hon, sa hon men var inte riktigt klar över vad statinerna hade för effekt. Sluta med det Ulla, sade jag. Nu när du äter enligt LCHF-modellen så har du ännu mindre användning av den medicinen, fortsatte jag. Kolesterolmyten är sjukvårdens största misstag, menade jag. Våra celler och levern tillverkar kolesterol varenda dag av en rad olika anledningar som är väsentliga för vår hälsa. Vår kropp producerar verkligen inte kolesterol för att vi ska bli sjukare, förklarade jag min åsikt för Ulla. Nu ska jag sluta med statiner också, sade Ulla bestämt. Ja, vi får se hur det utvecklar sig.
Christinas möte med dietisten!
Du som följer denna bloggen, Fet Hälsa, vet att jag kost-coachar Christina som har sjukdomen ALS. Nu senast var Christina hos en dietist med hjälp av en remiss från en orolig kurator. Flera läsare av Fet Hälsa-bloggen menar att Christina kunde avstått från att besöka dietisten eftersom dietisten med all säkerhet inte har något att tillföra till Christinas val av kostmodell. Jag kan berätta att Christina läste lusen av dietisten och berättade om sina hälsovinster som hon upplevde att hon fått av LCHF. Christina var stark och jag menar att detta kraftiga ställningstagande för LCHF mot dietistens matmodell kommer att hjälpa henne framöver. Christina kommer att få förklara sitt kostval många gånger och om hon bara orkar stöttar jag hennes beslut att ta fighten mot okunnigheten!
Ha en skön sommar hälsar,
Mats Lindgren
Boken ”Frisk av mat” kan du beställa här!
Christinas oroar sig för mötet med dietisten!
juli 14, 2015 kl. 10:41 f m | Publicerat i Okategoriserade | 8 kommentarerEtiketter: ALS, Blodsocker, Christina har ALS, dietist, frisk av mat, inflammation, ketogen kost, Kostcoachning, lchf, LCHF matkasse, mats lindgren
Christina har sjukdomen ALS och har bett mig om att kostcoacha henne. Vi vill tillsammans se och utröna om den ketogena kosten kan reversera nedbrytningen av Christinas celler. Det finns inga garantier alls förstås. ALS är kanske den mest djävulska sjukdomen av alla och fruktansvärt orättvis.
Nu hör det till saken att få människor med ALS har prövat om en ketogen kost kan påverka sjukdomsförloppet. Min erfarenhet är att nästan alla inflammatoriska tillstånd i kroppen kan förbättras eller t.o.m. läka med hjälp av en icke-inflammerande kost som t.ex. LCHF. Sök gärna på inflammatoriska tillstånd på den här bloggen så hittar du analyser om varför det läker.
Christina har träffat en kurator och berättat om att hon nu börjat äta enligt LCHF-modellen. Hon har dessutom berättat att jag coachar henne när det gäller kosten. Då har kuratorn ordnat en tid för Christina hos dietisten och detta möte sker idag. Igår hade vi ett långt samtal om vad dietister får lära sig i sin utbildning och hur denna kunskap krockar nästan helt med LCHF-kostens erfarenheter. Det är förstås en märklig situation för Christina som troligen måste försvara sitt kostval för en dietist som med stor säkerhet kommer att varna henne för LCHF. Vi diskuterade vilka argument hon ska använda och förstås att hon egentligen inte alls behöver försvara sitt kostval för dietisten. Jag förklarade att dietisten är välkommen att kontakta mig. Vi får se hur detta utvecklar sig?
Christinas hälsovinster!
Christina har nu ätit enligt en strikt LCHF-modell under cirka en månad. Det mest konkreta som hänt är att hennes svullnader på benen och fötterna har helt försvunnit. Dessutom har smärtan upphört i benen och fötterna. Det tog bara någon vecka efter hon startade med LCHF-modellen så försvann svullnaderna och smärtan. Hur ska man nu tolka detta? Ja, svullnad är definitivt inget bra tecken för en person som är kraftigt inflammerad. Det är en mycket tydlig signal från kroppen att allt inte står rätt till. Christinas svullnader och smärta har hon haft sedan i februari detta år som hon själv kommer ihåg.
Vi tolkar alltså att svullnader och smärta som har försvunnit är en effekt av kostförändringen till LCHF. Det är ju den enda förändring som Christina gjort. Detta skapar förstås en motivation hos Christina och en vilja att hålla fast vid den nya kostmodellen.
En effekt av Christinas kostförändring är att den övriga familjen också börjat med LCHF-kost. Detta är förstås en mycket viktig detalj för att Christina ska orka hålla fast och genomföra kostrevolutionen. Christina tycker att LCHF-kosten är riktigt god och hon kan äta allt utom blomkålsris som hon tycker smakar apa!
Idag får vi reda på hur det har gått hos dietisten? Jag har förklarat för Christina att hon gärna får visa min bok ”Frisk av mat” och Mats LCHF-utbildning för dietisten. Det blir intressant att höra hur dietisten reagerar på boken och utbildningsmaterialet. Dessa båda går att beställa här.
Ha en fortsatt skön sommar hälsar,
Mats Lindgren
När är det försent?
juli 13, 2015 kl. 9:46 f m | Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentarDet är aldrig försent vill jag påpeka med emfas. Oavsett i vilken ålder man är i verkar det som. Nedan är några exempel på hur äldre människor får ny livskvalité med hjälp av en kostförändring till LCHF. Den ketogena kosten verkar förbättra immunförsvaret så mycket att Inflammatoriska tillstånd i kroppen läker sig, utan hjälp av kemiska preparat!
Ha en skön fet sommar hälsar,
Mats Lindgren
Det är aldrig försent!
”Hej Mats! Tack for ett grymt inlagg (Är du karamelliserad?). Jag har äntligen fått mina föräldrar att börja med LCHF nu i somras och de ar helt häpna över hur alla deras krämpor försvinner. Far gick från 105 till 90 kg på 2 månader (har aldrig kunnat gå ned i vikt) och mor från 72 till 60kg. Hennes rodnade irriterade ögon ar helt bra, hennes leder (fingrar/hander, höfter) värker inte (fingrarna var alldeles svullna och röda i flera år) min far har parkinsons och har inte kunnat sova på nätterna på flera ar nu. Sista året somnade han aldrig innan 4 eller 6 på morgonen. (Han hade besvär redan innan att komma i säng innan 1, 2 på natten men nu med värken blev det värre. Sista 2 månaderna så har han börjat kunna gå och lägga sig kl 10 på kvällen och vaknar…
Visa originalinlägg 1 132 fler ord
Till Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström!
juli 7, 2015 kl. 7:54 e m | Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentarerGabriel Wikström, vår nye sjukvårdsminister, är en besvikelse. Den 7 april 2015 skickade jag nedan publicerade inlägg till honom. Inget svar har kommit från minister Wikström. Frågan är om han tycker att alla vi som gjort stora hälsovinster där sjukvården gått bet inte är trovärdiga. Vill du inte spara på våra skattemedel? Vågar du inte se nya möjligheter i sjukvården? Vågar inte vill inte eller kan inte? Vad är problemet Gabriel Wikström?
Hej Gabriel!
Detta mejl/brev till dig publiceras även på min blogg Fet Hälsa!
Anledningen till att jag skriver till dig är att det saknas finansiering för en ny koststudie. Förstudien är klar och mycket välgjord, enligt kvalificerade bedömare, men den gör ingen nytta alls i en byrålåda.
vs

Här är bakgrunden;
Ett antal tusen medborgare i Sverige har gjort fantastiska hälsovinster bara genom att ändra sin kost. Så även jag. För sex år sedan hade jag följande diagnoser; diabetes typ 2, prostatainflammation, kärlkramp, reumatisk värk, och kronisk bronkit. Jag blev storligen förvånad över mina hälsovinster, särskilt som jag gjorde precis tvärtemot vad sjukvården rådde mig att göra märkligt nog. En omdiskuterad läkare från mellan-Sverige fick mig att prova den nya kostmodellen. Man blir lätt desperat när inget annat hjälper, som du säkerligen kan förstå.
Många varnade mig, särskilt…
Visa originalinlägg 732 fler ord
Mat som läker och mat som inflammerar!
juli 4, 2015 kl. 9:04 f m | Publicerat i Okategoriserade | 4 kommentarerEtt tidigare inlägg om maten som är grundläggande för hur kosten påverkar oss publiceras här igen på Fet Hälsa-bloggen. Kan vara bra för dig som går i tankarna att göra något radikalt åt din situation med vacklande hälsa!
Njut av sommarvädret hälsar,
Mats Lindgren
Mat som läker!
Avokado, kål av alla slag, alla ovanjordsgrönsaker, ägg, fisk, kött, naturliga nötter, citron, vit grapefrukt, vattenmelon, smör, ekologiskt kallpressat kokosfett, olivolja första pressningen, vispgrädde för den som tål mjölkprodukter. Fet ost, vatten, vitt eller rött torrt vin.
Ovanstående livsmedel kan man säga har en läkande funktion i kroppen eftersom de inte karamelliserar kroppen som ett resultat av ett ständigt flöde av överblivet glukos (blodsocker). Därmed uppstår inte inflammatoriska tillstånd lika lätt i kroppen utan immunförsvaret hålls starkt genom maten.
Ovanstående livsmedel ska ju helst vara så ekologiska som möjligt. Det innebär att man helst ska köpa viltfångad fisk inte fisk som är matad med spannmål. Ekologiska ägg och gräsbetat kött ska man förstås välja om det är möjligt.
Om du äter mat enligt ovan och är frisk så garanterar jag att du inte får några metabola sjukdomar i framtiden heller. Om man redan har…
Visa originalinlägg 1 275 fler ord
”Det är jag som är Christina!”
juli 2, 2015 kl. 11:33 f m | Publicerat i Okategoriserade | 12 kommentarerEtiketter: ALS, Christina, frisk av mat, immunförsvar, ketogen kost, Ketos, kolhydrater, läkare, lchf, LCHF matkasse, mats lindgren, naturligt fett, sjukvården
”Hej. Det är jag som är Christina och har ALS. Vill börja med att berätta om min resa från början till nu.
Det började 23 maj 2013, när jag skulle kliva ur min dotters bil fastnade jag i handväskan som stod på golvet. Föll pladask ut på Hö sida och krossade min armbåge och slog i hö ben. Fick ont i fot, knä och höft.
Berättade vid varje besök till ortopeden om höften jag hade ont i…dom svarade inte ens utan rykte bara på axlarna.
Som vanligt tänkte jag att det går över.
Jag började få problem med att gå 2014…foten hängde inte riktigt med…kände mig bedövad från lilltå till mittentån och under dess trampdynor…inte så farligt tänkte jag…åter igen tänkte jag att det går över.
November 2014 ramlade jag 13 gånger på 2 veckor och hade svårt att ta mig upp…då tänkte jag att det är nog dags att kontakta läkare. Ringde till Södermalms ortopedi…han visste inte vad det kunde vara så jag fick en kortisonspruta i höften…då hade jag fruktansvärd smärta vid höftkulan skinkan upp till midjan…han gissade på att jag hade en infektion…
2 timmar senare snubblade jag på en 1 cm trottoarkant. Hade tur att en kille kom fram och hjälpte mig upp.
Jag förknippade det hela till när jag ramlade och krossade armbågen.
Var dit en gång till och fick kortison i foten för tårna (det gjorde riktigt ont) och i höften…när jag kom hem ramlade jag igen kröp fram till trappen för att kunna ta mig upp.
I februari i år åkte jag på någon slags influensa och var hemma en vecka…tänkte då att då får benet vila och jag kan arbeta som vanligt igen.
Det gick inte alls…ringde till VC och fick en akuttid, var ju tvungen att ha ett läkarintyg. Kunde knappt gå.
Kommer in till läkaren och börjar berätta min situation, han avbröt mig och frågade varför jag var där…försökte åter igen berätta och frågade åter igen varför jag var där…detta pågick några ggr. Till slut sa jag att jag behöver ett läkarintyg. Jag fick lägga mig på britsen och vickade lite på benen och sa att det var inga fel på dom. Han ville ta ett blodtryck och jag skulle sätta mig upp. Jag har lite problem med den biten, det tar lite tid. Då röt han till mig och sa ”jag sa åt dig att sätta dig upp”.
Då blev jag arg och sa till honom, jag håller på och jag kan inte vara så snabb som du vill att jag ska vara.
Något läkarintyg fick jag inte. Han tyckte inte det var något att sjukskriva mig för. Jag skulle ta det med min husläkare, och gav mig en lapp på ett namn som jag aldrig hört talas om.
När jag kom dit så stod han som husläkare, det hade han tagit bort när jag skulle beställa ny tid.
Fick en ny tid hos en helt annan läkare som skulle vara bra till dagen efter. Kommer dit och berättar vilken behandling jag fått dagen efter och börjar gråta. Då talar hon om för mig att han sagt när dom fikade eller nåt…att ingen fick sjukskriva mig.
Hon kunde inte sjukskriva mig den dagen utan vi tog en ny tid med längre tid då kunde hon kringgå detta.
Hon skickade mig på en massa undersökningar. Skickade sen en remiss till neurologen. Fick göra en massa undersökningar. Neurologen lade in mig sjukhus. Där blev dom sista undersökningarna och det blev konstaterat att jag har ALS.
Mina första tankar blev konstaterande och slutet. Inte att det finns tid där emellan.
Sen kom det allt praktiskt som måste göras.
Har en fantastisk dotter. Vi har en underbar relation. Har flyttat hem till henne.
En kollega kom hem till henne och vi berättade att jag har ALS. Han har varit reumatiker och äter LCHF. Han är fri från smärtor och äter inga mediciner.
När han kom hem skickade han över länken till Mats Lindgren.
Jag visste inte riktigt vad jag skulle välja så jag mejlade och frågade. Fick svar med vändande post.
17 juni började jag med LCHF. Jag har satsat helt och hållet. Är noga med det jag äter. Följer recepten. Det är sååå god mat.
22 juni hade min svullnad i fot och ben gått ner och fram till nu så är det fortfarande så.
För ett halvår sen så blev jag ganska ofta hård i magen. Det har gått över.
Har lite då och då huvudvärk och blir trött. Det tror jag beror på omställningen av maten…så det tar jag.
Har blivit svullen i hela magen…från pancrias och ner.
Försöker leva mitt liv som vanligt, men i saktare tempo. Vissa saker kan jag inte längre, då har jag lärt mig att be om hjälp 😺”
Mina kommentarer!
Den stora frågan är ju förstås om det går att påverka Christinas ALS med LCHF-kost, alltså icke inflammatorisk mat? Här på bloggen Fet Hälsa har hundratals människor berättat om sina hälsovinster med hjälp av LCHF. Alla har haft mer eller mindre svåra inflammatoriska tillstånd i kroppen men ingen med ALS. ALS är en fruktansvärd sjukdom där muskelcellerna förtvinar. Hittills finns ingen bot för denna sjukdom enligt den konventionella sjukvården.
Några läkares behandling av Christina och hennes symptom blir man ju f-bannad över. Men kunskapsnivån är medeltida inom sjukvården om hur man behandlar inflammatoriska sjukdomar.
Vår gemensamma grund bygger på hypotesen att det är ett överskott av blodsocker som håller igång och föder inflammatoriska tillstånd i kroppen. Därför satsar vi på att Christina ska försöka vara i ketos så ofta och så mycket som möjligt. Det innebär att levern får börja jobba och leverera bränsle till cellerna i form av ketoner. Det fiffiga med detta upplägg är att man kan vara säker på att levern inte tillverkar mer bränsle än precis vad cellerna behöver. När blodbanorna i kroppen inte belastas med mer och mer försockring av kärlväggarna i form av glukos så ökar möjligheten för att inflammationer ska minska och att immunförsvaret ska stärkas.
Det är ingen lätt uppgift att vara i ketos, dvs äta mycket naturligt fett och väldigt lite kolhydrater. Christina verkar ha rätt inställning och nu när hon så att säga blir offentlig person så ökar pressen på henne att hålla fast vid kostförändringen. Det är bra tycker jag.
Hon ska använda sig av min metod LCHF 2-5 som innebär att man faktiskt nollar kolhydraterna helt under 2 dagar i veckan. Exempelvis måndag och torsdag så att det går några dagar i mellan. Under dessa dagar kan man t.ex. bara äta ägg och inget annat. Då får man i sig all näring som man behöver och man vet också att ägg inte innehåller några kolhydrater alls! Att använda sig av LCHF 2:5 underlättar för att ketosen ska sätta igång! Det går att öka på till ännu fler dagar i veckan där man nollar kolhydraterna. Man får pröva sig fram.
Det har börjat bra för Christina genom att hennes svullnad i fötter och ben har försvunnit. Christinas motivation ökar förstås vid tydliga resultat.
Christina använder sig av min bok ”Frisk av mat” och Mats LCHF-utbildning. Bägge dessa går att beställa här.
Följ utvecklingen på Fet Hälsa!
Blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.