Christina bloggar på Fet Hälsa.

september 30, 2016 kl. 10:22 f m | Publicerat i Okategoriserade | 7 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , ,

Det här har hänt sen sist:

Mellan januari och mars har det varit något besök i princip varje dag som jag varit iväg på. Går på styrketräning 1 g/v och bad 1 g/v. Brukar säga att mina muskler får leka av sig lite. Tar man i för hårt så försämras ALS snabbare. 

Det är ju jättetråkigt att jag inte kan återgå till arbetet…har då vänt det till något positivt och gått och lärt mig att göra hemsida/blogg. Har fortfarande vänsterhanden som fungerar bra.

Där kommer det att stå om hur jag upplever min sjukdom, olika undersökningar, förbättringar med LCHF, vad jag hittar på för roliga saker att göra, etc, etc.
Det tar tid att skriva så att jag blir nöjd…skrivit om flera gånger. Nu börjar det närma sig så att jag inom en snar framtid kan öppna den för allmänheten.
Har varit i Turkiet en vecka med mina två bästa vänner. Fungerade jättebra. Eftersom min ork att gå längre sträckor inte är så bra, så tog vi rullstolen.
Jag mådde jättebra i den värmen. Det är skillnad på deras värme och vår värme.
Blev otroligt väl omhändertagen av turkarna. Jag blev buren i rullstolen ner och upp för trappor, dom såg hela tiden till att jag fick bra bord på ställena vi var på, osv. Har aldrig blivit så väl omhändertagen.
Har gjort en del roliga saker…passar på när tillfälle dyker upp.
Tar så mycket kort jag bara kan…då finns en massa minnen som jag kan titta på sen…
Lite sämre har jag blivit. Men det stoppar mig inte. Min dotter har varit min personliga assistent dom sista 2 månaderna med saker jag absolut inte klarar av själv. Augusti börjar en tjej som jag ska ha på dagen och min dotter kommer att vara på kvällen. Det är bra att ha någon på dagen så jag kommer ut lite mer på ”promenad”. Åker då i min elrullstol. Det är problem för mig att stänga dörren när jag ska ut. Har 2 katter som hinner smita ut innan jag hinner stänga dörren. 
Går fortfarande med rollator när det gäller mindre sträckor. Kan köra bil, det kommer jag att göra så länge jag kan. 
Jag äter fortfarande LCHF, men jag kan inte vara för strikt för då går jag ner i vikt och det är inte bra för ALS.
Allt är ju en avvägning. Jag mår fortfarande bra av denna mat. Visst har jag fuskat någon gång. Det straffar sig. Mina fötter svullnar.
Det är ju heller ingenting som säger att min sjukdom kommer att botas med LCHF, men jag tror på att det tar längre tid för den att utvecklas.
Förra gången hos läkaren konstaterade hon att jag har en långsam process eftersom den fortfarande sitter endast på hö sida och att sjukgymnastik är bra för mina muskler. Så besöket som kommer i augusti ska hon ansöka om att jag ska få åka till Vintersol i Spanien. Där får jag värme (när det är vinter här) och sjukgymnastik. Värme är jättebra för oss med ALS.
Tror på att det är viktigt att göra så mycket som jag vill göra och som jag orkar. Lika viktigt är det att vila när man behöver det.

Ha det så gott alla semesterfirare…själv har jag semester 365 dagar/år 🌞

Christina

Mina kommentarer;

Jag är skyldig Christina en ursäkt eftersom jag missat att publicera hennes senaste inlägg tills nu. Vill gärna kommentera det här med att Christina är så rädd för att gå ner i vikt. Därför kan hon inte äta riktigt strikt ketogen LCHF. Samma kommentar har jag fått från Bengt Sjöberg, mannen som skänkte 2 miljarder till alternativ cancerforskning. Han har långt gången cancer i lungorna och är också väldigt rädd för att gå ner i vikt och vågar därför inte äta strikt ketogen kost.
När det gäller cancer så vet vi att cancerceller måste ha glukos för att överleva. De kan inte överleva på ketoner som är ett kroppseget blodsocker producerat av levern. För att produktion av ketoner ska komma igång krävs antingen att man fastar och/eller äter väldigt strikt fettrik ketogen kost.
Om man är så sjuk som Bengt och Christina så borde man kanske ändå ta chansen och pröva med den ketogena kosten trots att man går ner i vikt. Det är förstås mycket svåra beslut att fatta för Christina och också för Bengt. Framför allt som jag anar kostråd från sjukvården i tänket att vara rädd om vikten.
När det gäller cancertumörer så pratar man om att svälta ut tumören genom att inte tillhandahålla något glukos som bränsle. Då gäller det att få igång ketonproduktionen från levern. Den får man igång genom att minimera intaget av kolhydrater och maximera intaget av naturligt fett. I det fallet är det ofrånkomligt att man går ner i vikt. Se gärna nedanstående video om ketogen mat mot cancer. Tyvärr vet vi inte så mycket om sjukdomen ALS.
Otto Warburg var den forskare som 1926 av en slump upptäckte att cancerceller kräver 20-30 gånger mer glukos (blodsocker) än vanliga celler. Han fick nobelpriset 1931. Vår cancersjukvård har ännu inte tagit till sig den kunskapen 2016.
https://www.youtube.com/watch?v=Q9socQcwPIs
Lycke den 30/9 2016
Mats Lindgren
2016-07-07 10.20.55

Christina bloggar!

februari 12, 2016 kl. 9:24 f m | Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , , , ,

images

”Nytt år, och redan inne i februari.
Undrar hur många som har gett nyårslöften…och redan brutit dom eller kommer att göra 🤗. Själv ger jag inga nyårslöften, om jag inte räknar med att jag säger varje år att jag ska fortsätta tänka positivt, försöka vända det negativa mot något positivt. Ta vara på dagen och vara tacksam för det jag har.
Det är negativt att jag inte kan fortsätta arbeta inom hemtjänsten…nu har jag vänt det till något positivt…har sökt en kurs och ska lära mig att göra hemsida i WordPress.
Den ska handla om mig och min vardag med ALS och vilka hälsogåvor jag fått med LCHF. Vill att dom med ALS och dess anhöriga och vänner ska kunna skriva och undra eller ge tips till varandra…ett slags forum…kursen börjar inte förrän i april. Sitter och skriver lite vad jag vill ha stå där.
Har blivit lite sämre i min gång, orkar inte gå hur långt som helst och hö fot är utåtroterad. Men jag har min rollator och jag har fått en rullstol till längre sträckor. Ska även få en elrullstol. Har varit till Olmed för att få en specialsula som jag kan flytta till alla skor. Så allting löser sig 🤗. Jag kör bil fortfarande och det är inga problem…jag kör bättre bil än jag går. Det är en enorm frihet att kunna ta bilen och åka iväg…

Mina allra bästa vänner och jag ska åka utomlands i juni…det ser jag verkligen fram mot. Tror inte att det kommer att bli några problem med att äta LCHF. Det är buffé vid alla måltider, då väljer jag ju själv vad jag vill äta 👏.
Har problem med att jag går ner i vikt…det är inte bra när man har ALS…det bästa vore om man var kraftig när man får det…det är inte jag…nu har jag fått tips att äta protein, som omvandlas till kolhydrater i kroppen och är bra för muskulaturen. Har varit i kontakt med dietisten för att få det pulvret. Det blir ju inte lika kostsamt för mig om jag får det förskrivet.
Sen att jag ska äta en näve nötter om dagen.

Jag gör veckomenyer och handlingslista med LCHF…det är såååå svårt att hitta rätter…det finns ju sååå mycket gott att välja mellan.

Ha det gott

Christina”

Christina hälsar Gott Nytt År!

december 26, 2015 kl. 1:46 e m | Publicerat i Okategoriserade | 3 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , , , , , , ,

images

Nu har det dröjt ett tag sen jag skrev…igen…😺
Min inre stress har nästan helt gett med sig…det känns skönt.
Av all inre stress så har jag blivit lite sämre…när det var storm så gick jag ut på tredje dagen efter den och blev omkullblåst…slog i huvudet och fick ont i käken så jag hade svårt att tugga…
Problem är ju till för att lösas, så för att få i mig mat…blev det till att skära ner allt till pyttesmå bitar…bara till att stoppa in och svälja…
Kryckan har jag bytt ut till rollator…så nu kan jag gå ut när det blåser 😺. 

Har fått en ny läkare…helt fantastisk. Hon forskar i ALS och jag är med i en studie som är på gång nu…det handlar om genetik. Alla vet att ALS finns, men inte varför den uppkommer eller om det går att reparera skadan. Nu har dom äntligen fått forskningspengar för att kunna gå djupare i forskningen…jag har erbjudit mig att delta i all forskning dom kommer att utföra. 

Det var en nackdel med besöket och det var att jag hade gått ner i vikt…1,7 kilo…
Hade varit bättre om jag gått upp i vikt. Alla kilon är viktiga att få behålla för en som har ALS.
Jag vill inte gå ner, men jag vet inte hur eller vad jag ska äta för att gå upp.
Fuskade med att inte äta LCHF ett tag men då mådde min kropp pyton, så det gör jag inte om.

Har börjat med vattengympa i varmvatten 1 g/v…ska få ett eget program nästa år…varmt är bra för ALS…har bara gått 2 gånger sen blev det juluppehåll…börjar 13 januari igen…
Går och tränar redskap hos sjukgymnasten 1 g/v…
Nästa år ska jag börja med medicinsk yoga…

Nu är det bara några dagar kvar på det nya året så jag vill passa på att önska alla ett riktigt Gott Nytt År. 

Ha det gott alla
Christina

 

426190_368969776460321_275734919117141_1271432_1347543266_n

Mats kommentar!

Jag vill också passa på och hälsa ett Fett Gott Nytt År till alla läsare!

Ett gott råd att ta med in på det nya året är följande; Var noga med det naturliga fettet!!

Om du är noga med att äta det naturliga fettet, från t.ex. smör, kallpressat ekologiskt koksfett, olivolja från första pressningen så får ditt immunförsvar den allra bästa hjälpen till skydd mot alla möjliga infektioner och inflammatoriska tillstånd. Då kan du få ett riktigt gott nytt år!

Göteborg 2015-12-26

Mats Lindgren

DSC04400

Christina bloggar!

november 9, 2015 kl. 12:06 e m | Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , , , ,

”Hej igen.
I fredags var jag på öppet hus i ALS-teamet.
Det var för oss med ALS och dess anhöriga. Det var ett fantastiskt möte och samtidigt väldigt känslomässigt.  
En anhörig var där men inte hans pappa. Hans pappa har nyss fått sin diagnos. Och har endast ett 1/2- år kvar här på jorden.
Det var ett fantastiskt möte för han var väldigt ledsen och förvirrad av allt runtom denna sjukdom. Och han ville inte acceptera. Vi alla lyssnade på honom och stöttade honom i hans sorg/sorgearbete.
Han och jag pratade en hel del och han pratade ensam med alla som arbetar i teamet.
När detta möte började lida mot sitt slut så sa jag till honom att han verkade lugnare och verkade må mycket bättre.
Då sa han att det är mycket som du (jag alltså) har sagt som har gjort mig lugn.
Det kändes så skönt för mig att höra. Jag vill ju att alla människor ska ha det så bra som det bara går.

Själv har jag varit fuskig med maten…inte så jättemycket…men det har räckt.
Har hållt på och tömt mammas lägenhet 2 helger på raken. För att spara tid så köpte vi pajer som vi kunde värma i ugnen. 
Kroppen har inte mått så bra av detta fuskande. Ska nu försöka mig på att äta ägg, räkor, oliver och lite smält smör. I dessa finns inga kolhydrater eller socker utom i smöret, där finns lite. Jag har svårt att äta för mycket ägg på en och samma dag, det brukar räcka med ett kokt…så det blir en ny utmaning 😺…
Ta vara på dagen. Kan du kliva ur sängen utan problem…var tacksam/lycklig för det.
Tänk inte på att det är dåligt väder…var glad över att vi har väder…

Ha det gott
Christina”

Mats kommentar!

Det finns ju en fantastisk iakttagelse i din text ovan och det är att du märker tydligt när du fuskar med LCHF-kosten. Det är i sig en sensation eftersom mat aldrig varit på tapeten för sjukvården när det gäller inflammatoriska sjukdomar eller autoimmuna sjukdomar. Kämpa och häng i med LCHF-kosten Christina. Du är en hjälte för många och vi lär oss av dig!

426190_368969776460321_275734919117141_1271432_1347543266_n

Dela detta inlägg av Christina!

oktober 18, 2015 kl. 7:56 e m | Publicerat i Okategoriserade | 12 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , ,

images

Christina bloggar om sin LCHF-resa och jag tycker att du ska dela hennes inlägg i ditt nätverk så att så många som möjligt får en chans att läsa det. Christina har diagnosen ALS som är en obotlig sjukdom enligt sjukvården. Christina har valt att försöka påverka sin hälsa i positiv riktning med hjälp av en icke inflammerande kost, LCHF. Jag kost-coachar Christina dels personligen och dels med hjälp av min bok ”Frisk av mat” och Mats LCHF-utbildning.

Många med svåra sjukdomar borde läsa Christinas inlägg nedan för det verkar finna hopp för många. Även vår fyrkantiga sjukvård och läkare borde läsa om hur mycket kosten påverkar hälsan. Hon har nu ätit LCHF-kost i 4 månader.

Göteborg 2015-10-18

Mats Lindgren

Christinas inlägg!

Nu kan jag berätta att min mamma har fått ett demensboende. Hon flyttade in den 15/10. Det är så skönt. Vet nu att hon får mat och hjälp med sin medicin etc. Nu kan jag börja tänka på mig och min sjukdom.

Sammanfattning om vad som hänt under min resa med LCHF

Jag började ändra om min kost i juni 2015
Första veckan var inga problem. Sen började jag må dåligt. Fick huvudvärk, mådde illa och allmänt risig. Förstod att det var omställningen i kroppen som gjorde detta. Det gamla som kroppen är van med att få, fick den inte längre. Klart att den protesterar. Tog även 1 msk kokosolja i kaffet och te. Det blev för mycket så jag började med 1/2 tsk och har nu ökat till 1 tsk. Tar 1 tsk vid varje tillfälle under dagen som jag dricker kaffe eller te. Kroppen måste vänja sig i sin takt som den mår bra av. Använder kokosoljan ibland även i matlagning. 

När sjukdomen började bli värre (innan jag fick min diagnos) krånglade min mage. Sen jag började med kokosoljan så fungerar den som en klocka.
Nu har jag inga problem längre…bara om jag får i mig för mycket kokosolja, då mår jag illa.

Hade ett svullet ben och fot. Det försvann. Detta vägde 4 kg.
Jag fuskade någon gång i början, och min fot svällde upp dagen efter.
”Fuskade” för inte så länge sen, åt lite glass med bär. Ingen svullnad.

Hade smärta inuti hela hö ben. Smärtan är borta. 

Hade ont i fotleden. Numera får jag ont om jag går långt. 

Hade stort problem med ”droppfot”. Snubblade väldigt ofta på så lågt som mattkanter. Det hände då och då att jag ramlade och fick då krypa till något ställe där jag kunde häva mig upp. Fick en fot- och benskena. Det upptäckte jag ganska snart att det var inte bra. Den gjorde musklerna svagare. Så jag slutade med den. Nu orkar inte foten med om jag går för mycket. Men jag får inte lika mycket ”droppfot”

Lilltå, ringfingertå, mellantå, trampdynorna under tårna och ovanpå foten var ”bedövade”. Känseln har kommit tillbaka i tårna och delvis i trampdynorna.

Fick träningsvärk i ben och mage. Det kändes skönt. Först hade jag bara en konstig känsla sen kom träningsvärken. Har fått träningsvärk många gånger tidigare och den här känslan som jag fick har jag aldrig upplevt någongång.

När jag skulle äta hade jag inte styrka i handen för att skära i kött, tomat etc. Försökte hjälpa till med armen. Fick hålla ut den för att försöka få kraft. Det gällde att se till att jag inte hade någon bordsgranne 😃. Använde en vass kniv, men det gick inte heller så bra. Handen kunde inte hålla  i kniven så jag gled ner till det vassa. Fick be om hjälp att skära. Köpte 2 handikappknivar (som är dyra). Numera kan jag greppa vanlig vass kniv, halkar inte ner på eggen, sitter som vanligt med armen och kan skära min mat själv. Lite får jag kämpa.

Förut kunde jag inte måla naglarna på vänster hand. Kunde inte hålla i penseln ordentligt och handen skakade. Nu kan jag det.

Förut kunde jag inte applådera ordentligt med höger hand. Mycket dålig koordination efter min krossade armbåge. Nu kan jag applådera. Koordinationen är inte återställd. Men det har hänt lite saker med det.

Jag är mycket tacksam att jag har kommit i kontakt med LCHF. Jag kanske inte kan bli botad från sjukdomen. Ingen vet. Det jag vet är att jag har fått hälsoförbättringar. Och det är värt massor. 

Jag har börjat träna lite. Fått lite tips av en instruktör. Förut körde jag bara med stretching, det är viktigt att tänja på musklerna. 

Ta vara på dom vackra höstdagarna och dess underbara höstfärger.

Kramar till er alla
Christina

Christina bloggar!

oktober 1, 2015 kl. 9:57 f m | Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , ,

Christina har sjukdomen ALS. Hon har bestämt sig för att använda LCHF-kost för att försöka bryta den negativa trenden. Jag försöker stötta henne med kostrådgivning m.m. Ingen vet riktigt hur ALS kan botas eller hur sjukdomen uppstår. En ketogen kost som LCHF är icke-inflammerande mat som normalt stärker immunförsvaret mot metabola sjukdomar. Christina gör helt rätt som vågar pröva, tycker jag. Att hon dessutom bloggar om det här på Fet Hälsa är inspirerande både för henne och andra tror och hoppas jag. Läs mer om Christinas kamp här!

Mats Lindgren

images

”24 september var jag i Västerås igen. Hade ett möte kl 15 hos min mor med en biståndshandläggare. Jag skulle träffa min kompis och vi skulle käka lunch sen skulle hon följa med mig till mamma. Går inte dit ensam några fler gånger.
Nu hade min kompis tagit fel på dag så vi lunchade inte ihop, men hon följer med till mamma. Hon fick rodda om lite i sin planering 😺.
Jag åkte själv till en kolgrill på Östra Malmaberg/Haga. Varför måste jag skriva om detta nu då??? Jo för att det var en så fantastisk god mat, stor salladsbuffé och fräscht. Sen kommer vi till personalen. Trevliga. Vilken service dom gav mig. Hon som stod i kassan hjälpte mig med drickan och bestick. Salladen kunde jag ta själv. Satt nära buffén. När jag ätit färdigt kom en fram och frågade om jag ville ha kaffe och frukt. Alla andra fick gå och hämta själv. Det kallar jag god service. 
Åker ni till Västerås besök gärna denna kolgrill…den heter ”Casablanca Kolgrillsbar”.

Nu har vi varit hos min mamma, biståndshandläggare, min kompis och jag. Hon släppte inte in oss. Hon öppnade dörren och startade med att vara aggressiv. Vi gick. Hon stängde dörren. Vi tre stod i trappen för att prata (regnade ute). Sen öppnade hon dörren och började bråka. Mamma stod och pratade med biståndshandläggaren sen vände hon sig mot mig med hatmord i blicken och tog struptag och tryckte mig mot väggen. Tack och lov lutade jag mig mot väggen. Annars hade jag farit omkull igen. 
Har pratat med överförmyndarna och dom kan inte heller göra något. Säger hon nej till hjälp så kan dom inte göra något. Sån är lagen. 
Var tvungen att åka dit på onsdagen igen för att installera larm. Min dotter tog en semesterdag och följde med. Det blev inget larm. Hon var lugnare med min dotter. Men mig tittade hon med hatiska blickar.
Har bestämt mig. Jag kommer inte att åka dit fler gånger. Jag måste tänka på min egen hälsa.
Nu ska jag ta tag i mina egna grejer som är eftersatta. Har inte haft ork att ta itu med mitt. Har varit tvungen att hämta kraft till nästa besök.
Har nu tagit kontakt med vårdcentralen igen och berättat. Dom säger oxå att jag inte ska gå dit mer. Dsk och biståndshandläggare ska försöka få in henne på ett boende. Mamma vill det, men när jag är där så vägrar hon.
Det har blivit lite mycket om min mamma, men det är så mitt liv ser ut. Allt är inte en dans på rosor.

Vad jag har märkt under den här tiden, det är att jag har varit i stort behov av leverpastej och saltgurka. Det är ju tack och lov inte så mycket kolhydrater och socker. Jag har och äter mycket av detta. Det kan ju vara så att kroppen behöver järn och salt.
Jag tänker oxå på att jag har varit periodare med att dricka mjölk -laktosfri-. Drack massor i några veckor sen övergick jag till vatten. Då kan jag tänka mig att kroppen talade om för att nu behöver jag kalk. 

Det som oxå är lite positivt i det hela är att jag börjar få tillbaka lite känsel i fotdynorna vid tårna. Det känns lite konstigt när det varit borta så länge.

Försöker att tänka positiva tankar hur jobbigt det än kan vara. Ventilerar mycket med min underbara dotter som jag bor hos.

Kom hit 3 mars i år när mitt ena hus brann ner till grunden och jag var utan el i 10 dagar i huset jag bor i. Tyckte det luktade brandrök i mitt boendehus så jag ville storstäda o tvätta allt innan jag flyttade in igen. 
Jag började gå sämre och jag ramlade baklänges. Sen fick jag min diagnos och då ville hon att jag skulle flytta till henne och hon ville ha mig i sin närhet den tiden jag har kvar på jordelivet. Det är fantastiskt vilken dotter jag har. Jag bara älskar henne. Hon är det bästa som hänt mig.
Hon har det lyxigt med att jag tvättar, maten färdig när hon kommer hem från jobbet – naturligtvis LCHF – som även hon tycker är jättegod, etc.

Nu är det höst och alla vackra färger som följer med den.
Ta vara på dagen.

Kram till er alla
Christina”

 

Christina kämpar vidare!

september 20, 2015 kl. 8:15 f m | Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentarer
Etiketter: , , , , , ,

images

Har varit och gjort tester på muskelatur och nerver i ansiktet. Det gjordes med nålar. Inte så trevligt.
Efteråt hade jag planerat att ta kort till handikapp-parkering. Det var bara att glömma. Jag var ordentligt svullen runt mun. Då tänkte jag att jag gör det imorgon istället. 
På kvällen började jag att få blåmärke på vänster sida om mun. När jag vaknade dagen efter såg det ut som jag fått ett knytnävslag. Fick även en rand av blåmärke i mungipan på min högra sidan.
Det blev ingen fotografering. Nu får jag invänta tills blåmärkena går bort 😺.

Fick tipset av Nisse som skrivit där jag skriver att jag kanske behöver magnesium. Har börjat med det. Hade sån tur att dom hade 10% på burkarna så jag köpte 2 😀. 
Mats skrev om kollodialt silver…hade en flaska hemma. Har börjat med det också. Hade i lite citron…gör inte det. Smakade vidrigt.

Har varit hos min mamma som jag skrivit tidigare om. Förut har hon varit aggressiv dement. Nu har hon börjat att gå till handgripligheter. Hon knuffade till mig så jag gjorde mig riktigt illa på rygg och arm. Och naturligtvis min hö sida som redan är dålig. Fick ringa efter hjälp för att komma upp. Gick till närakuten dagen efter för mina smärtor. Kunde nätt och jämnt gå. Tack och lov var det inga skelettskador. Det är inte bra att bli nersövd när man har ALS har läkarna berättat för mig.

Kämpar på ändå för att röra på mig. Det är inte lätt, för varje steg med höger innebär smärta. Med ALS så är det bra att röra sig så mycket man orkar. Det är tufft att inte kunna röra sig lika mycket som jag vill. Som vanligt får jag försöka anpassa mig. Men det är svårt 😺. Det blir ju bättre så småningom. 

Jag har börjat med hantel för att stärka framförallt min hö arm. Vilken träningsvärk 😺. Men det är ju positivt, då finns det i alla fall nåt i muskeln som fungerar.

Det gäller att aldrig ge upp. Aldrig sätta sig och tycka synd om sig själv. Man ska alltid kämpa med det man har.

Ha det gott därute
Christina 

Mina kommentarer!

Vilken tuff brud du är Christina! Vilka kämpa-takter! Du har hamnat, som i en kniptång, mitt emellan din egen sjukdom (ALS) och din mammas accelererande demens. Din mamma skulle nog behöva en rejäl dos med LCHF-kost för sin demens. Det lär väl dröja innan sjukvården blir så uppdaterad att man använder kosten som en behandling mot demenssjukdom. Jag tycker att du måste prioritera dig själv mera och din egen satsning på kostbehandling med LCHF. Vi får verkligen hoppas att din mamma kommer till ett bra demensboende så fort som möjligt. Jag är imponerad av din inställning Christina.

Det är bra att du får träningsvärk. Det blir liksom ett kvitto på att funktionen ändå finns där i musklerna.

Ha en bra söndag hälsar,

Mats Lindgren

Christina Bloggar vidare!

september 6, 2015 kl. 7:55 f m | Publicerat i Okategoriserade | 4 kommentarer
Etiketter: , , , , , , ,

 

Har varit inne i en konstig period då jag inte mått så bra psykiskt. Jag har inte känt igen mig själv. Har varit otroligt trött och vill bara sova. Är van att vara en glad människa och kunnat vända det som är negativt till något positivt. Men det har varit svårt.
Det är och har varit en väldigt tuff period med min mamma som är dement och inte har insikt i detta. Jag oroar mig för att hon vägrar att äta sin levaxin, hon äter inte mat varje dag. Och själv är jag ju inte frisk. Så självklart tar det på mina krafter som jag skulle behöva till mig själv.
Sitter och kör fram och tillbaka, Västerås-Stockholm-Västerås. Det är ju några mil. Jag kan ju inte åka varje dag, så det blir en gång i veckan för att handla åt henne och ta ut henne på lunch. Hon suger all min energi vid dessa möten, så jag åker hem till en kompis för att ”hämta tillbaka” energi. Annars skulle jag inte orka köra hem igen. (Har gjort det en gång och det var knappt att jag tog mig hem). Så jag gör inte om det.
Jag skulle behöva göra så mycket inför och med min egen sjukdom, men har inte orken. Nu har det i alla fall påbörjats en demensutredning på mamma, sen är det så mycket annat jag måste tampas med innan hon kan få hemhjälp. 
Det är ju så här: att om en person säger nej till hemhjälp så får hon ingen. Att den personen inte förstår att den behöver hjälp spelar ingen roll. Det spelar ingen roll om dom far illa i sin hemmiljö, säger personen nej så är det nej.
Det spelar ingen roll om biståndshandläggaren ser och märker att hjälpen behövs. 
Man måste gå så långt som att omyndighetsförklara för att få hjälpen. Det är så sjukt.

Jag fortsätter med min LCHF-kost. Okej jag har ”fuskat”, i fredags, med 1 nybakad bulle. Den var ljummen och vad passar inte bättre än ett glas kall mjölk. Där var jag duktig och tog ett glas vatten istället. 
Det som var positivt var att jag blev inte svullen i foten dagen efter som jag blev förra gången jag ”fuskade”.

Mina 3 tår från lilltån räknat, under tramdynorna och ovanpå har jag varit bortdomnad i sen ca 1 år. Tårna har jag fått tillbaka känseln helt, och jag märker att det börjar gå tillbaka i trampdynorna och ovanpå också. 
Först förstod jag inte vad som hände. Det kändes ibland som lite känsel kom tillbaka i tårna och sen inte. Detta pågick ett tag, ca 3 veckor. Sen kände jag att tårna hade fått tillbaka känseln.

Jag har försökt att alltid laga mat från början. Självklart har jag fuskat och har ätit onyttigt. Har ätit ganska mycket fel i så många år och det kan ju inte rättas till på några månader. Jag har tyckt att jag ätit ganska nyttigt, mycket grönsaker osv. Nyttigt har det kanske varit men inte vad kroppen behöver.

Nu har jag dessutom blivit smittad av min dotra, så jag är ordentligt förkyld. Det jag märker idag är att jag blir sjukare när jag åker på en förkylning. Det är ju inte så kul, men det är bara att bita ihop.

Mitt i allt elände händer även positiva saker, tur är väl det så jag får tillbaka hoppet.
Har fantastiska vänner som hjälper mig när jag ber om det.

Ha det så gott därute i höstvädret
Christina

Mina kommentarer!

Jag är så imponerad av Christina som kämpar vidare. Hon är ett föredöme för alla med svåra inflammatoriska sjukdomar som också borde pröva ketogen kost mot inflammatoriska tillstånd i kroppen. Christina har sjukdomen ALS som än så länge är obotlig enligt sjukvården. Hon har valt att pröva strikt LCHF-kost för att pröva att ändra på förloppet. Jag tror att hon är på rätt spår. Hela tiden anar vi nya små hälsovinster mitt i Christinas kaos. Bra att du vågar ta upp också när du inte mår så bra Christina. Läs mer om Christinas resa.

IMG_0040

 

Christina jobbar vidare!

augusti 17, 2015 kl. 3:46 e m | Publicerat i Okategoriserade | 1 kommentar
Etiketter: , , , , , , ,

Christina som har sjukdomen ALS bloggar regelbundet på Fet Hälsa. Läs vad som har hänt tidigare här. Christina har nu ätit LCHF-kost i drygt två månader. Jag, Mats Lindgren, hjälper Christina med kostcoachning beträffande LCHF-kost och ketogen kost.

DSC04472

Christina bloggar!

Min träningsvärk har nu gått över både i mage och lår. Jag har ingen konstig känsla i magen längre. Det känns bara bra.
Nu är min gräsmatta klippt i stugan med hjälp det sista. Fick lite träningsvärk i skinkorna och hö arms biceps. Det var lite kämpigt att klippa. Hade kryckan med mig som låg så bra på gräsklipparen. Var ju tvungen att tömma ut gräset från behållaren mellan varven och då måste jag ha kryckan när jag går.
Jag fick en magkänsla att jag inte skulle fortsätta att klippa, men jag ville ha det färdigklippt. Så jag fortsatte. Naturligtvis hände det som inte fick hända. Jag ramlade när jag tömde ur behållaren. Vrickade min hö fot, fick krypa (på mitt redan onda knä som en läkare testade något och jag har ont sen dess) till gräsklipparen. Hade stora problem med att ta mig upp då min hö fot inte ville det jag ville. Men jag kom upp till slut. 
Fick jätteont i vrist och knä. 
Tur nog skulle några vänner komma på besök dagen och vi skulle grilla. Dom var så gulliga så dom klippte färdigt min gräsmatta.

Nästa gång ska jag gå på min magkänsla.

Jag har köpt handikappknivar då jag inte har klarat av att inte ens kunnat skära igenom en tomat. Jag behöver inte använda den längre. Jag kan hålla kniven i handen utan att handen halkar ner på eggen, skära utan att kämpa allt för mycket, kan hålla armen normalt. Det är så fantastiskt.

Vår kropp tar vi för givet. Allt vad den kan. Vi tar för givet att det alltid kommer att vara så. Ibland händer saker som vi inte är beredda på. 
Vissa av oss tappar olika förmågor som ingen kan förstå hur det är eller hur det känns. Hur vi kämpar för att ha ett fortsatt bra liv så gott det går.
När någon av förmågorna man inte kan…helt plötsligt kan…det är en fantastisk känsla…sprids en enorm glädje i kroppen…
Man gläds över det lilla. 

Ha det gott alla

Christina

Mina kommentarer!

Det börjar stapla sig små hälsovinster på alla plan för Christina utom när hon har otur och ramlar. Nu senast var det det oerhörda för en person med muskelsjukdomen ALS att hon faktiskt fått tillbaka kraft i fingrarna så att hon kan skära en tomat. Jag förstår hennes lycka, tror jag. Det började med att Christina blev av med svullnad i ben och fötter. Den svullnaden är borta nu. Hon har tidigare fått träningsvärk som nu har gått över och nu fått tillbaka lite kraft i handen så att hon kan skära en tomat med vanlig kniv. Den stora frågan återstår om man kan reversera sjukdomen ALS med en ketogen kost? Än så länge har vi gott hopp!

 

Göteborg 2015-08-17

Mats Lindgren

249088_360358520684901_906857661_n

Hur går det för Christina?

augusti 13, 2015 kl. 1:45 e m | Publicerat i Okategoriserade | 3 kommentarer
Etiketter: , , , , , , ,

Christina har ALS! Hon har valt att försöka kämpa emot sjukdomen genom att äta en icke-inflammerande kost som strikt LCHF eller ketogen kost. Hon bloggar regelbundet här på Fet Hälsa. Läs mer om vad som hänt tidigare här. Jag, Mats Lindgren, är med och kostcoachar Christina och hon använder sig av både min bok och min LCHF-utbildning.

 

Här kommer i alla fall några nya positiva upptäckter 😺

Jag har problem med min högra hand och arm. Har liten styrka och koordinationen är dålig. Är kvar sedan min krosskada i armbågen. Tur att jag är vänsterhänt 😺.
För några veckor sedan var jag i Nynäshamn med min dotter, hennes kille och barnbarn och lyssnade på ett fantastiskt band. Försökte att applådera efter låtarna, gick inte så bra för min högra hand ville inte riktigt det jag ville.
Dom var så bra så jag sa till min dotter att när dom spelar igen så vill jag gärna gå och lyssna på dom igen.
Så i fredags var det dags. När kvällen var nästan slut så upptäckte jag helt plötsligt att jag applåderade. På riktigt alltså. Högra handen var med mig i applåden…det var en konstig känsla och samtidigt fantastisk.
På söndagen provade jag att ta upp en 500 ml flaska med min högra hand. Lyfte upp den och drack. Det gick fantastisk bra. Bra grepp, inga skakningar och framförallt jag kunde lyfta upp den och dricka i normal ställning för armen. Behövde inte hjälpa till med vänster hand.
Har också haft problem med mitt högra pekfinger…det finns lite kvar. Hade svårt att få ut den rakt. Tränar hela tiden med att sträcka ut den, men det är svårt att hålla kvar. Pekfingret har inte varit så intresserad att följa min träning. Nu har hon äntligen gett med sig och börjar göra vad jag vill. Lättare att hålla fingret rakt…fingertoppen kvar…lättare att greppa saker, den är mera samarbetsvillig och jag känner att jag har börjat tagit över igen, förut gjorde den lite som den själv ville.
Jag har fortfarande muskelryckningar i arm, hand och ben.

Ha det så gott alla
Christina

Mina kommentarer!

Christina har det dubbelt kämpigt med en aggressiv dement mamma som kräver omvårdnad och därtill sitt eget kämpande med sin ALS och med en ny kost. Snart kan hon förhoppningsvis få hjälp och vård av sin mamma.

Jag tycker att det verkar som att Christina får nya hälsovinster. Svullnaden har släppt i ben och fötter, hon har haft träningsvärk!! Nu också förmågan att kunna applådera och bättre rörelse i fingern. Allas våra förhoppningar är förstås att det är den nya LCHF- kosten och träningen som hjälper.

249088_360358520684901_906857661_n

Nästa sida »

Blogga med WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.

%d bloggare gillar detta: