Del 11. Munhuggning på Kliniken.

juni 8, 2012 kl. 10:01 f m | Publicerat i Okategoriserade | 3 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , , , , ,

Eva hörde Dr Petterssons ord som i en dimma. – Ska jag läggas in på sjukhus, tänker hon apatiskt? – Jag mår ju bättre än nånsin, funderar hon.

Eva har mycket stort förtroende för Dr Pettersson och skulle aldrig drömma om att ifrågasätta hans diagnos. Läkaren Hans Pettersson anses som ett föredöme av både sjukhusledning och av patienter. Dr Pettersson har jobbat med diabetespatienter och besläktade sjukdomar i hela sitt liv och att släppa iväg en patient med så höga kolesterolvärden som Eva har, utan vidare undersökningar, skulle han aldrig drömma om.

Eva, som nyss mådde så bra, upplever det som att någon vänt på hela steken från något mycket positivt till en becksvart sörja. Hennes tankar var sprudlande hela vägen ner till kliniken och hon började göra upp planer för sitt nya liv. – Jag kanske ska börja träna på ett gym, funderade hon under cykelturen till Kliniken? – Jag kanske kan ta upp kontakten med mina gamla kompisar igen, fortsatte hennes tankar. Som tur är det inte hennes tur att ha barnen denna veckan, pustar hon ut.

Dr Pettersson ber henne sitta ner i väntrummet tills någon kommer och ledsagar henne upp på avdelningen. – Det förstår du väl Eva, säger Doktorn förmanande att du inte kan vräka i dig fett utan att detta påverkar kolesterolet? – Det är farligt med alla dessa dieter som dyker upp utan vetenskapligt underlag, fortsätter han. – Men vi ska ska nog se till att få ner kolesterolet på dig så att du mår bra igen, avslutade Doktorn. Eva, som med darriga ben satte sig ner i väntrummets soffa, tänkte säga att hon redan mår bra till Doktorn men det hanns inte med innan han stängde dörren. Det var förstås innan hon fick det här beskedet som hon mådde bra men nu vet hon inte riktigt.

Just som Eva grabbade tag i ”Hänt i veckan” så satte det sig en man i soffan. Hej, sade han, är du också diabetiker  och väntar på att få komma in till Dr Pettersson? -Hej, nej inte precis. Jag har redan varit inne, nu väntar jag på att en sjuksyster ska ta mig upp till avdelningen, svarade Eva. – Ajdå, sa mannen är det allvarligt? – Stefan heter jag förresten. – Hej, Eva heter jag, svarade Eva. – Nja, jag vet inte om det är allvarligt eller inte svarade Eva. – Jag har farligt höga kolesterolvärden enligt Doktorn så jag behöver läggas in för observation och nya undersökningar. – Har du börjat äta LCHF säger Stefan plötsligt? – Va, säger Eva hur visste du det? – Jo, jag har själv ätit LCHF, mycket fett och lite kolhydrater, i flera år och mitt kolesterol steg också våldsamt den första tiden som jag började äta den här kosten, svarade Stefan. – Men det är inget att oroa sig för, fortsätter han, vad jag hört är det ganska vanligt att kolesterolet svajar upp och ner med LCHF-kosten den första tiden som man vänjer kroppen. – Det var precis samma för mig sade han men mitt kolesterol är sedan länge tillbaka på normala nivåer, säger Stefan entusiastiskt. – Dessutom är jag inte längre diabeteiker, fortsätter han. Va, säger Eva, det är ju omöjligt?

Just då kommer Stina och ska hämta Eva upp till Klinikens sjukavdelning. Hej, säger Stina, är det du som är Eva? – Nu ska vi ta oss upp till sjukan, säger Stina glatt. Eva blir överraskad och irriterad över det oväntade avbrottet i samtalet med Stefan. – Nej, säger Eva, jag kan inte just nu! – Kan du komma tillbaka om 10 minuter, fortsätter hon bönfallande. Okej då, säger Stina, överraskad över att en patient plötsligt inte har tid med henne. – Jag kommer tillbaka om tio minuter då, säger hon leende! – De kanske har något på gång där, tänker hon. – ”Kärlek på lasarett”, var visst en gammal låt som min mamma gillade, funderar hon pilimariskt.

– Du kan inte mena att du inte längre är diabetiker, säger Eva förvånat till Stefan? – Jag har läst och hört lite om det där men jag trodde inte att det var sant, fortsätter Eva! Jodå, säger Stefan, visst är det sant. – Jag har inte tagit insulin eller några andra mediciner på över två år, fortsätter han. – Men hur är det möjligt, undrar Eva? – Dr Pettersson säger att det inte finns några botemedel för diabetes, fortsätter hon. – Hur länge har du ätit LCHF-kosten frågar Stefan? – Lite drygt en vecka, svarar Eva, och det var längesedan jag mådde så här bra förutom en irriterande hård mage. – Jättevanligt också, säger Stefan, men det brukar gå över fortsätter han. – Äter du kokosfett, undrar han? – Nej, ska man det, undrar Eva? – Ja, det fungerar bra som smörjmedel och bra till en rad olika saker i matlagningen, säger Stefan.

– Stefan Karlsson, ropar Malin ut i väntrummet. – Jag måste nog gå nu, säger Stefan, men fortsätt med den nya kosten och var inte orolig för kolesterolet, säger han på väg in till Dr Pettersson.

Stina har fortfarande ett stort leende på läpparna när hon närmar sig Eva och hoppas på att hon sett romantiskt möte i väntrummet. – Jaha, säger Stina, då är det dags att lägga in dig på sjukan då, skojar hon till det. Eva är inte riktigt närvarande med sina tankar. Hon har knappt hört vad undersköterskan har sagt.

– Jag ska nog åka hem nu, stammar Eva.

Sagan om Dr. Pettersson del 3.

maj 30, 2012 kl. 11:51 f m | Publicerat i Okategoriserade | 1 kommentar
Etiketter: , , , , , , , , ,

Resumé Del 1, Del 2 observera att del 2 är uppdaterad eftersom det råkade falla bort en vital del i första publiceringen av del 2 i sagan om Dr. Pettersson.

Del 3.

Eva Henriksson spankulerade hemåt efter fotbollsmatchen där sonen Andreas gjorde en avgörande insats. Det var hennes barnfria vecka men tyvärr lyckades hon inte använda den friheten till sin egen fördel. Det var knappt att hon orkade med annat än soffsittning efter jobbet. Hon tvingade sig att gå på Andreas match för hon vet hur mycket det betyder för honom.

– Varför är jag så trött, funderade hon? Är det detta som återstår av mitt liv, tänkte hon. – Att aktivera sig enbart med fjärrkontrollen verkar inte vara ett liv! De veckor som sönerna var hemma tvingade sig Eva till att tvätta och laga mat och vara tillgänglig för sönerna. Hon visste ändå att de visste!

Hon hade bestämt sig för att passera servicebutiken på behörigt avstånd denna gång på hemväg från matchen. Hennes behov av sött ringde i hennes huvud med skarpa signaler och till slut blev frestelsen för stor. – Jag är ju själv hemma så varför kan jag inte unna mig en liten chokladbit  och lite godis, förklarade det dåliga inflytandet i hennes huvud. Det goda inflytandet protesterade och menade att det inte alls var nödvändigt, hennes vikt var ju inte på väg nedåt precis!

Som vanligt segrade det dåliga inflytandet trots att förnuftet talade tvärtemot. – Hur kan det komma sig, tänkte hon? – Jag vet ju ungefär vad som är bra för mig men ändå kan jag inte gå rakt förbi denna frestelseaffär, bannade hon sig.

I affären passade hon på att handla lite mjölk och ägg, nästan som om hon dövade sitt dåliga samvete på det sättet. Hon visste ju vad som inte skulle döva något samvete. Det blev en rejäl chokladbit, 200 gram, och en påse med lösgodis också. Just som hon skulle betala såg hon kvällstidningarna med sina svarta rubriker och dess bilagor. En hade hon hört talas om tidigare, nämligen en bilaga om LCHF och hur man kan gå ner i vikt med den kosten. Hon följde sin impuls och köpte Expressen inklusive bilagan om LCHF för 29 kronor. Det började mörkna så smått men det var bara en kort bit kvar till lägenheten och den väl insuttna soffan.

Pappa Olof var pappa på heltid denna veckan. Han visste att sönerna var nöjda bara de fick tillräckligt med mat och att middagen serverades på bestämda tider. Där emellan såg han inte mycket av tonårssönerna. En tränade fotboll för det mesta när han inte var på rummet och pluggade. Jesper var för det mesta isolerad på sitt rum spelande diverse dataspel. De hade kommit överens om att Jesper alltid skulle ha sina hörlurar på sig när han spelade War craft med flera ganska blodtörstiga dataspel. Familjefriden blev bättre på det sättet.

Olof funderade på vad Eva sagt till honom tidigare på kvällen när de samtalade under matchen. – Hur sjuk är hon egentligen, frågade han sig? – Varför är hon så trött, tänkte han. Den sista funderingen var ganska egocentrisk eftersom han var orolig att Evas sjukdom skulle inkräkta på hans möjligheter att jobba extra under den veckan som han var barnfri. Han hade en bra överenskommelse med jobbet om att kunna jobba lite extra den veckan han var ensam. – Just nu passar den överenskommelsen prefekt, tänkte han.

Efter skilsmässan tvingades Olof att lära sig mycket mer om att laga mat för att kunna tillfredsställa den aldrig sinade hungern hos sina två tonårsbarn. – I början var det väl lite så och så med min förmåga men det har blivit bättre tänkte han. – Än så länge har pojkarna inte flyttat ut, funderade han.

Olof visste såpass mycket om Evas diabetessjukdom att den inte gick att bota och att de flesta diabetiker dör av en hjärt-kärlsjukdom. – Han kände sig orolig för att Evas sjukdom har förvärrats och vad händer då med mig och barnen, tänkte han.

Dr Hans Pettersson var hemma på sin första sjukskrivning någonsin. Han hade ingen aning om vad han skulle göra förutom att ringa till jobbet och meddela att han är sjuk. – Han kände sig förvirrad och deprimerad vilket var ett tillstånd som han hade mycket lite erfarenhet av. Han hade insett att många av patienterna hela tiden kom tillbaka till honom utan att bli nämnvärt friskare. – Det förhöll sig snarare tvärtom, tänkte han förvirrat. – Mina patienter blir sjukare hela tiden, trots alla fina behandlingar och mediciner. – Jag vet ju att mina diabetespatienter inte blir friskare av insulinet eller av statinerna men vad är alternativet, tänkte han?

Tidigare kände han sig stolt över att patienterna valde att komma tillbaka till honom men denna dag var inte som andra dagar.

En onödig resa genom sjukvården!

maj 25, 2012 kl. 3:24 e m | Publicerat i Okategoriserade | 3 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , , , , ,

Nedanstående brev till mig handlar om en onödig resa genom sjukvården. Berättelsen talar för sig själv men jag undrar stillsamt hur många andra det är som känner igen sig i den här berättelsen. Hör av dig, du som känner igen resan.

”Hej Mats,

Skriver gärna och berättar lite om min frus resa genom livet och ” vårdapparaten ”.
Vid 49 års ålder 1997  efter ett liv nästan helt utan sjukdom, inte ens förkylningar, tappade min fru orken och blev väldigt svag. De blev undersökning på Umeå lasarett  med arbets ekg.
En kväll någon dag senare ringde en god vän som är kardiolog hem till mig och berättade att han sett min frus ekg. Han berättade att hon verkade ha livshotande förträngningar i några kranskärl.
De blev en ganska akut bypass operation på Umeå lasarett. Operationen gick bra och så långt var allt frid och fröjd.

Under rehabiliteringstiden gick både jag och min fru på hjärtskolan som anordnades för hjärtpatienter på lasarettet. Där fick man lära sig att undvika fett till varje pris, särskilt det mättade fettet, det var grönsaker frukt och fullkornsprodukter som gällde.
Den vanliga medicineringen efter en bypass operation sattes in dvs. statiner, betablockerare, nitroglycerin och trombyl, detta trots att min fru hade normala kolesterolvärden.

För att ytterligare förkovra sig i hjärthälsa bestämdes att min fru skulle gå en kurs i beteendemedicin som egentligen var ämnad för kraftigt överviktiga personer, den skulle vara lärorik trots att hon själv inte bar på någon övervikt. Där fick hon lära sig vikten av motion, äta så magert som möjligt blaskiga soppor, steka i vatten och undvika ost och allt mättat fett, pasta bröd och potatis var däremot ok.

Av dem som var med på kursen, så var det endast min fru som gick ner i vikt, troligtvis genom att hon promenerade flera timmar om dagen.
Efter några år på denna kost och med denna medicinering utvecklade min fru diabetes typ 1. De visade sig att hennes hba1c långtidssockret hade börjat stiga. Hennes hjärtläkare sa då att hon nog måste börja tänka på vad hon äter, hon som nitiskt följt sjukvården rekommendationer.

Andra biverkningar hade också börjat visa sig under åren, värk i leder och muskler, hudkänslighet, förstoppning som ledde till hemorroider och en besvärlig operation med ytterligare svårighet att tömma tarmen. Hon blev dessutom tvungen att börja med insulinsprutor.

Min fru hade också stora problem med hjärtat vid kallt och blåsigt väder.
År 2007 berättade en bekant till oss om Annika Dahlkvist och lchf kosten. Vi beslöt oss att prova och började så smått att testa detta samtidigt som min fru skippade alla sina mediciner utom trombyl.

Ganska snart visade sig stora förbättringar i hälsan, insulinet kunde minskas till hälften hjärtproblemen försvann till stor del, mage och tarmar började fungera normalt, ledvärken upphörde och min fru fick en en helt ny ” ork ”.
Nu har hon anammat lchf kosten till 100 % och skulle inte kunna tänka sig något annat.
Vi misstänker att det är åren med den magra kolhydratrika kosten och statinerna som förstört min frus insulinproducerande celler och gett henne diabetes typ 1.
Det enda negativa med kostomläggningen är möjligen att hennes kolesterolvärden har blivit höga men har dock sänkts två enheter sista tiden, å andra sidan har jag alltid haft höga kolesterolvärden men hittills vid 62 års ålder inga kända hjärtproblem.”

Mail till GP-journalisten!

april 26, 2012 kl. 2:22 e m | Publicerat i Okategoriserade | 5 kommentarer
Etiketter: ,

Hej Lena,

Läste din artikel idag om gröt. Jag läste den, för mig, skräckinjagande tabellen med andel energi i gröten. Jag är en f.d. diabetiker och f.d. allt möjligt i sjukdomar men som blivit helt frisk tack vare ett kostbyte där jag i stort sett utesluter det mesta av kolhydraterna i maten. Detta har otroligt nog medfört att jag blivit helt frisk. Jag har inga som helst besvär längre och mina värden är fullständigt normala. Enligt sjukvård och Livsmedelsverk är detta omöjligt och direkt farligt att göra som jag gjort. Kunskapen om hur maten påverkar hälsan är minst sagt bristfällig hos både allmänhet och myndigheter.

Du är välkommen in på min blogg Fet Hälsa och läsa mer om både mina och andras hälsovinster tack vare en radikal kostförändring.

Jag har skrivit en bok om min hälsoresa som heter ”Frisk av mat”. den ges ut av Optimal förlag och finns på nätbokhandeln och i övriga bokhandeln.

Frisk av mat : LCHF från början  Adlibris 219 kronor

Frisk av mat : LCHF från början Bokus 219 kronor

Anledningen till att jag skrivit boken är att kunna presentera alternativ för människor som har hamnat i metabola sjukdomar(kostrelaterade sjukdomar) och där sjukvården mer eller mindre har gett upp. För ett tjugotal år sedan hade vi 5000 läkare och inga vårdköer. Idag har vi 33000 läkare och mycket långa vårdköer. Anledningen är förstås att hjärt-kärlsjukdomar(hälften av alla dödsfall idag), diabetes, cancer m.m. sprider sig som en löpeld och läkarna/forskarna ser inga alternativ.
Vi som blivit friska från sjukdomar, vi är flera tusen, som sjukvården betraktar som obotliga är desto mer optimistiska. Vi har blivit friska tack vare att vi minskat ner ordentligt på kolhydraterna och ökat fettmängden i maten. Alltså tvärtemot vad de etablerade experterna säger. Vad jag beskriver är inga gissningar och inget fifflande med statistik utan fakta. Vi är flera tusen som är levande bevis på att en kostförändring fungerar och botar sjukdomar.

Egentligen är det fel att säga ”bota sjukdomar” utan det är snarare så att vårt immunförsvar har blivit så starkt att det kan försvara oss mot inflammationer m.m. Anledningen till att vi har fått ett starkt immunförsvar är att vi numera får precis lagom mängd glukos(kroppens eget socker) som våra celler kan ta emot. Genom att vi inte längre äter för mycket kolhydrater(samlingsnamnet för alla sockerarter) så inflammeras inte våra kroppar på samma sätt som tidigare och blodsockret ligger på en jämnare nivå. Tidigare fanns en stor mängd överskottsglukos i mina blodbanor som helt enkelt slog ut immunförsvaret och skapade inflammationer och förtätningar i blodkärlen.

Det finns helt enkelt ingen annan förklaring till vårt tillfrisknande.

Ha en bra dag hälsar,

Mats Lindgren
0704-863929
fethalsa.wordpress.com
lchfmatkasse.se

Rocka fett!

januari 24, 2012 kl. 9:30 f m | Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , ,

I Dagens Eko igår, svårt det där, berättade forskare i Lund att de i nya studier kommit på att läkare kan skriva ut mat på recept. Just denna mat skulle vara särskilt bra för diabetiker. Bl.a. hade man funnit att rågbröd var bra, nypon och vissa bär. Jag tycker att det är bra att man kommit på att skriva ut recept på mat som skyddar mot sjukdomar. Det är en nyhet och påminner om det som vi gör i lchfmatkasse.se med hälsosam mat och kunskap i samma matkasse.

Men jag vet inte om jag ska skratta eller gråta för kunskapen bland forskarna är under all kritik. Att skriva ut rågbröd till en diabetiker är förkastligt eftersom det inte finns rågmjöl under 60 gram kolhydrater per 100 gram mjöl. Att skriva ut ett recept på minst 60 procent socker till en diabetiker  är nära på mordförsök. Problemet är att forskarna inte vågar ställa den avgörande frågan/hypotesen innan man startar studien. Den avgörande frågan är att man inte inser att det är det mättade fettet som skall ge energi för diabetiker, inte kolhydrater. Man kan som före detta diabetiker tycka att detta borde vara en självklar grundläggande hypotes innan studien startar. Så är det tyvärr inte.

Fettet är tydligen bannlyst och är med som den utlösande sjukdomsorsaken i nästan alla hypoteser innan nya studier.Med den utgångspunkten kan man aldrig komma rätt. Vi som blivit friska av metabola sjukdomar skrattar åt forskarnas idiotiska försök eftersom det aldrig kan bli rätt om inte den rätta frågan ställs från början.

Frågan är hur vi ska uppmärksamma forskarna på detta? Hjälper det om jag skickar ner videon ”Rocka fett” till dom? Forskaren och läkaren Ralf Sundberg har uppmärksammat oss på vilket forskningsfusk som förekommer. Jag tycker att frågan är ganska enkel; Det finns ingen som bekostar en forskningsstudie där inte en säljande medicin är den yttersta orsaken till studien. Ingen betalar för en studie som visar att det är inte mediciner utan naturlig mat som förebygger och botar metabola sjukdomar.

Dock är det en början att forskarna från Lund nu menar att maten har betydelse för metabola sjukdomar. Nästa steg är förhoppningsvis att göra studier på fettets betydelse för att undvika inflammerade kroppar

« Föregående sida

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.

%d bloggare gillar detta: