Förbryllad doktor och patient. Del 7.

juni 3, 2012 kl. 4:55 e m | Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , , ,

– Titta här, säger Eva till Doktor Pettersson. – Här är en hel tidning som handlar om att man kan gå ner i vikt och människor berättar att de blivit friska från diabetes. – Här står det att är bra med fett och dåligt med med kolhydrater, fortsätter Eva. – Vad säger du om det, frågar Eva i en något myndig ton? Hans Petterssons huvudvärk har tilltagit hela morgonen och i det här samtalet har huvudvärken stigit till ett crescendo.

– Den samlade vetenskapen säger att det inte är bra med fett och att man ska äta varierat med mycket fibrer, säger Doktor Pettersson med darrande stämma. Dom här nya tankarna från Eva påminner om samma frågor  som har plågat honom i hans egna mardrömmar. I de mardrömmarna skriver Doktor Hans Pettersson ut kopiösa mängder med piller men patienterna vill bara ha mer ändå. Det räcker inte hur han än anstränger sig.

-Det finns vetenskapliga fakta som stöder den behandling som vi bedriver här på kliniken, fortsätter Hans Pettersson utan att riktigt tro på det han säger. – Okej, säger Eva men jag vill veta om det är farligt för mig att äta den kost som Andreas vill att vi ska äta. – Kommer jag att få sämre värden på mitt blodsocker och kolesterol och vad ska jag göra med mitt simvastastin och mina insulinsprutor, fortsätter Eva. – Jag läste lite i den här veckotidningen igår kväll och där finns folk som faktiskt tagit bort både insulin och kolesterolsänkande medicin och blivit mer eller mindre friska, säger Eva med en intensiv blick på Doktor Pettersson.

Hans Pettersson funderar på varför han inte stannade hemma en dag till. – Faktum är att jag inte vet om detta som patienten föreslår är bra eller dåligt, tänker han tyst medan han funderar hur han ska kunna ta sig ut ur den här situationen. I ett anfall av ärlighet, kanske betingat av en molande huvudvärk och en förhoppning om att bli av med denna besvärliga patient,  säger Doktor Pettersson. – Jag kan inte svara på om det är farligt för dig eller inte men vi har aldrig någonsin, på den här kliniken, rekommenderat den här typen av kost. – Du får ta det på ditt eget ansvar, fortsätter han. Efter en stunds funderande fortsätter han; – Om du vill att vi ska följa upp dina värden med lite tätare intervaller så kan vi ställa upp med det här på kliniken, säger Hans Pettersson förvånad över sina egna ord. Han har med dessa ord nästan givit sitt samtycke till att patienten Eva börjar äta en kost som är rik på naturligt fett och med ett minimum av kolhydrater i kosten. Det är nästan tvärtemot den kost som rekommenderas på diabeteskliniker runtom i landet.

När Eva, något förbryllad lämnar kliniken, tar Dr Pettersson två huvudvärkstabletter av den starkare sorten. Han vet inte riktigt i vilken situation han befinner sig gentemot sin patient. Har han samtyckt till den här kosten? Nej, kommer han fram till. Han har lagt över ansvaret på patienten och bara erbjudit sig att hjälpa henne följa upp sina värden. Kanske har han samtyckt lite, tänker han. – Jag kanske blir anmäld till Socialstyrelsen för en icke vetenskaplig kostrekommendation, funderar han ängsligt. – Om sjukhusledningen får reda på detta samtal så kan jag råka illa ut, tänker han. Sakta återkommer livsandarna och han börjar fundera på vad han ska skriva i sin patientjournal och om nästa patient är av mer normal karaktär.

Eva cyklar till jobbet på kommunen efter sitt sjukbesök hos Dr Pettersson. Hon tänker att Doktorn inte alls var sig lik idag jämfört med andra gånger som hon varit där. Under cykelturen till arbetet fattar hon ett beslut som kommer att få stora konsekvenser för många i hennes närhet.

Undersköterskorna Malin och Stina befinner sig på kliniken och vet inte om de ska tro sina öron eller inte. I sin oro över om Dr Pettersson råkat få höra om deras lilla kupp igår med erbjudandet om samtal för patienter så har de båda nyss avlyssnat ett samtal mellan en läkare och patient via en liten ventil som gränsar till fikarummet. – Vi kanske inte är dom enda som har egna idéer, säger Malin med gapande mun. – Han var sig inte riktigt lik, säger Stina med stora ögon.

Att Eva står och steker kyckling är inget ovanligt men att hon använder smör för steka i är premiär. I tidningen som hon visade Dr Pettersson i morse hittade hon ett recept som hon tror att Andreas ska tycka om. Själv är hon lite mer osäker, bl.a. för att det är den fetaste vispgädden i såsen. – Jag som alltid använder så lite fett som möjligt ska äta detta, tänker hon lite muntert. Lite orolig är hon att detta ska påverka hennes sjukdom åt det negativa hållet men hon har bestämt sig trots allt. Som tillbehör istället för potatis har hon kokat Broccoli. Hon slänger i lite trattkantareller från i fjol i såsen som extra krydda.

– Mamma vad gott det luktar, hörs det från hallen. – Vad får vi till middag, säger Andreas?

Varför ska man äta mycket mättat fett?

januari 26, 2012 kl. 11:59 f m | Publicerat i Okategoriserade | 5 kommentarer
Etiketter: , , , , ,

Ovanstående rubrik är egentligen en sökning på Google från människor som är intresserade om hur maten påverkar hälsan. Jag kan se sökorden på min blogg men jag kan naturligtvis inte se vilka som söker. Jag skall försöka svara på frågan i dagens rubrik; Varför ska man äta mycket mättat fett?

Människan består själv till största delen av mättat fett förutom vatten. Vi har ätit mättat fett i miljoner år genom att den tillgängliga födan har varit just mättat fett. Kött, fisk, ägg och nötter består till stor del av mättat fett. Det finns även mättat fett i den vegitabiliska delen som t.ex. kokosfett/olja som är mer vanligt i sydliga länder men som vi anammat även i Norden. Kokosfettet som jag har hemma innehåller 94 procent mättat fett. Avokado och liknande frukter innehåller också mycket mättat fett.

Man kan säga att vi är designade och anpassade för att äta just mättat fett eftersom vi i miljoner år har ätit mest den födan. Först under senare århundraden har kolhydrater blivit en populär föda. Kolhydrater är samlingsnamnet för alla sockerarter och kolhydrater/socker omvandlas i kroppen till glukos. Glukos är cellernas bränsle och våra celler är utformade så att de tar emot/öppnar sig för att en exakt mängd glukos ska tränga in i cellen. Om det finns ett överskott av glukos i blodbanorna när cellerna har fått sitt är överskottet inflammationsdrivande och fettbildande.

Även från mättat fett utvinner kroppen glukos men inte alls i de mängder som utvinns från kolhydrater. Det blir sällan överskott av glukos från mättat fett därför så blir blodsockernivån i blodet lägre och man får en jämnare blodsockerkurva. Vår bukspottkörtel producerar insulin som fungerar som en dörröppnare för våra celler. Med ett högt kolhydratintag måste bukspottkörteln jobba hårdare och producera mer insulin för att förmå cellerna att öppna sig ytterligare för att förmås ta emot all energi(glukos). Till slut kan man bli insulinresistent som innebär att cellerna säger stopp, inte mer socker(glukos). Då brukar t.ex. diabetes debutera i kroppen. Men uttrycket är egentligen fel för de allra flesta har haft prediabetes i många år innan man blir insulinresistent.

För mycket glukos i kroppen innebär att man allt oftare får signaler från sin egen kropp att nu äter vi för mycket av en kost som skadar kroppen. En sådan signal kan vara värk, ledbesvär, mag och tarmproblem, återkommande förkylningar, allergier osv. Alla dessa signaler som vi får är oftast inflammationer som får sin näring från överskottsglukos som kroppen inte har någon användning för alls.

Jag sitter just nu och snaskar lite på hasselnötter medan jag skriver det här inlägget. Hasselnötter innehåller 63 gram mättat fett per 100 gram hasselnötter. Det är lika med 63 procent mättat fett. Ytterligare energi i påsen med hasselnötter är 13 procent protein och 9, 5 procent kolhydrater. Med en sådan mängd kolhydrater i födan som i min påse med hasselnötter riskerar vi inte att få problem med överskottsglukos i kroppen. Inget överskottsglukos i kroppen innebär att vårt immunförsvar blir starkt och orkar försvara oss när det verkligen behövs, inte hela tiden.

Annan föda som innehåller bra med mättat fett är ägg. Ungefär 65 procent mättat fett finns i ägget och kan sägas utgöra vår idealkost. Kolesterolet är ingen faktor utan är en myt som man inte behöver ta hänsyn till. Jag själv äter mellan 5-7 ägg om dagen och har gjort så i tre år. Det är sockret som är en faktor för sjukdomar och därför bör man äta mycket mättat fett. Det håller undan behovet av att äta kolhydrater eftersom man blir mätt.

Hoppas att du fick svar på din fråga, du som igår googlade ”varför ska man äta mättat fett”?

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.

%d bloggare gillar detta: