Christina bloggar på Fet Hälsa.

september 30, 2016 kl. 10:22 f m | Publicerat i Okategoriserade | 7 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , ,

Det här har hänt sen sist:

Mellan januari och mars har det varit något besök i princip varje dag som jag varit iväg på. Går på styrketräning 1 g/v och bad 1 g/v. Brukar säga att mina muskler får leka av sig lite. Tar man i för hårt så försämras ALS snabbare. 

Det är ju jättetråkigt att jag inte kan återgå till arbetet…har då vänt det till något positivt och gått och lärt mig att göra hemsida/blogg. Har fortfarande vänsterhanden som fungerar bra.

Där kommer det att stå om hur jag upplever min sjukdom, olika undersökningar, förbättringar med LCHF, vad jag hittar på för roliga saker att göra, etc, etc.
Det tar tid att skriva så att jag blir nöjd…skrivit om flera gånger. Nu börjar det närma sig så att jag inom en snar framtid kan öppna den för allmänheten.
Har varit i Turkiet en vecka med mina två bästa vänner. Fungerade jättebra. Eftersom min ork att gå längre sträckor inte är så bra, så tog vi rullstolen.
Jag mådde jättebra i den värmen. Det är skillnad på deras värme och vår värme.
Blev otroligt väl omhändertagen av turkarna. Jag blev buren i rullstolen ner och upp för trappor, dom såg hela tiden till att jag fick bra bord på ställena vi var på, osv. Har aldrig blivit så väl omhändertagen.
Har gjort en del roliga saker…passar på när tillfälle dyker upp.
Tar så mycket kort jag bara kan…då finns en massa minnen som jag kan titta på sen…
Lite sämre har jag blivit. Men det stoppar mig inte. Min dotter har varit min personliga assistent dom sista 2 månaderna med saker jag absolut inte klarar av själv. Augusti börjar en tjej som jag ska ha på dagen och min dotter kommer att vara på kvällen. Det är bra att ha någon på dagen så jag kommer ut lite mer på ”promenad”. Åker då i min elrullstol. Det är problem för mig att stänga dörren när jag ska ut. Har 2 katter som hinner smita ut innan jag hinner stänga dörren. 
Går fortfarande med rollator när det gäller mindre sträckor. Kan köra bil, det kommer jag att göra så länge jag kan. 
Jag äter fortfarande LCHF, men jag kan inte vara för strikt för då går jag ner i vikt och det är inte bra för ALS.
Allt är ju en avvägning. Jag mår fortfarande bra av denna mat. Visst har jag fuskat någon gång. Det straffar sig. Mina fötter svullnar.
Det är ju heller ingenting som säger att min sjukdom kommer att botas med LCHF, men jag tror på att det tar längre tid för den att utvecklas.
Förra gången hos läkaren konstaterade hon att jag har en långsam process eftersom den fortfarande sitter endast på hö sida och att sjukgymnastik är bra för mina muskler. Så besöket som kommer i augusti ska hon ansöka om att jag ska få åka till Vintersol i Spanien. Där får jag värme (när det är vinter här) och sjukgymnastik. Värme är jättebra för oss med ALS.
Tror på att det är viktigt att göra så mycket som jag vill göra och som jag orkar. Lika viktigt är det att vila när man behöver det.

Ha det så gott alla semesterfirare…själv har jag semester 365 dagar/år 🌞

Christina

Mina kommentarer;

Jag är skyldig Christina en ursäkt eftersom jag missat att publicera hennes senaste inlägg tills nu. Vill gärna kommentera det här med att Christina är så rädd för att gå ner i vikt. Därför kan hon inte äta riktigt strikt ketogen LCHF. Samma kommentar har jag fått från Bengt Sjöberg, mannen som skänkte 2 miljarder till alternativ cancerforskning. Han har långt gången cancer i lungorna och är också väldigt rädd för att gå ner i vikt och vågar därför inte äta strikt ketogen kost.
När det gäller cancer så vet vi att cancerceller måste ha glukos för att överleva. De kan inte överleva på ketoner som är ett kroppseget blodsocker producerat av levern. För att produktion av ketoner ska komma igång krävs antingen att man fastar och/eller äter väldigt strikt fettrik ketogen kost.
Om man är så sjuk som Bengt och Christina så borde man kanske ändå ta chansen och pröva med den ketogena kosten trots att man går ner i vikt. Det är förstås mycket svåra beslut att fatta för Christina och också för Bengt. Framför allt som jag anar kostråd från sjukvården i tänket att vara rädd om vikten.
När det gäller cancertumörer så pratar man om att svälta ut tumören genom att inte tillhandahålla något glukos som bränsle. Då gäller det att få igång ketonproduktionen från levern. Den får man igång genom att minimera intaget av kolhydrater och maximera intaget av naturligt fett. I det fallet är det ofrånkomligt att man går ner i vikt. Se gärna nedanstående video om ketogen mat mot cancer. Tyvärr vet vi inte så mycket om sjukdomen ALS.
Otto Warburg var den forskare som 1926 av en slump upptäckte att cancerceller kräver 20-30 gånger mer glukos (blodsocker) än vanliga celler. Han fick nobelpriset 1931. Vår cancersjukvård har ännu inte tagit till sig den kunskapen 2016.
https://www.youtube.com/watch?v=Q9socQcwPIs
Lycke den 30/9 2016
Mats Lindgren
2016-07-07 10.20.55

Christina bloggar!

oktober 1, 2015 kl. 9:57 f m | Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , ,

Christina har sjukdomen ALS. Hon har bestämt sig för att använda LCHF-kost för att försöka bryta den negativa trenden. Jag försöker stötta henne med kostrådgivning m.m. Ingen vet riktigt hur ALS kan botas eller hur sjukdomen uppstår. En ketogen kost som LCHF är icke-inflammerande mat som normalt stärker immunförsvaret mot metabola sjukdomar. Christina gör helt rätt som vågar pröva, tycker jag. Att hon dessutom bloggar om det här på Fet Hälsa är inspirerande både för henne och andra tror och hoppas jag. Läs mer om Christinas kamp här!

Mats Lindgren

images

”24 september var jag i Västerås igen. Hade ett möte kl 15 hos min mor med en biståndshandläggare. Jag skulle träffa min kompis och vi skulle käka lunch sen skulle hon följa med mig till mamma. Går inte dit ensam några fler gånger.
Nu hade min kompis tagit fel på dag så vi lunchade inte ihop, men hon följer med till mamma. Hon fick rodda om lite i sin planering 😺.
Jag åkte själv till en kolgrill på Östra Malmaberg/Haga. Varför måste jag skriva om detta nu då??? Jo för att det var en så fantastisk god mat, stor salladsbuffé och fräscht. Sen kommer vi till personalen. Trevliga. Vilken service dom gav mig. Hon som stod i kassan hjälpte mig med drickan och bestick. Salladen kunde jag ta själv. Satt nära buffén. När jag ätit färdigt kom en fram och frågade om jag ville ha kaffe och frukt. Alla andra fick gå och hämta själv. Det kallar jag god service. 
Åker ni till Västerås besök gärna denna kolgrill…den heter ”Casablanca Kolgrillsbar”.

Nu har vi varit hos min mamma, biståndshandläggare, min kompis och jag. Hon släppte inte in oss. Hon öppnade dörren och startade med att vara aggressiv. Vi gick. Hon stängde dörren. Vi tre stod i trappen för att prata (regnade ute). Sen öppnade hon dörren och började bråka. Mamma stod och pratade med biståndshandläggaren sen vände hon sig mot mig med hatmord i blicken och tog struptag och tryckte mig mot väggen. Tack och lov lutade jag mig mot väggen. Annars hade jag farit omkull igen. 
Har pratat med överförmyndarna och dom kan inte heller göra något. Säger hon nej till hjälp så kan dom inte göra något. Sån är lagen. 
Var tvungen att åka dit på onsdagen igen för att installera larm. Min dotter tog en semesterdag och följde med. Det blev inget larm. Hon var lugnare med min dotter. Men mig tittade hon med hatiska blickar.
Har bestämt mig. Jag kommer inte att åka dit fler gånger. Jag måste tänka på min egen hälsa.
Nu ska jag ta tag i mina egna grejer som är eftersatta. Har inte haft ork att ta itu med mitt. Har varit tvungen att hämta kraft till nästa besök.
Har nu tagit kontakt med vårdcentralen igen och berättat. Dom säger oxå att jag inte ska gå dit mer. Dsk och biståndshandläggare ska försöka få in henne på ett boende. Mamma vill det, men när jag är där så vägrar hon.
Det har blivit lite mycket om min mamma, men det är så mitt liv ser ut. Allt är inte en dans på rosor.

Vad jag har märkt under den här tiden, det är att jag har varit i stort behov av leverpastej och saltgurka. Det är ju tack och lov inte så mycket kolhydrater och socker. Jag har och äter mycket av detta. Det kan ju vara så att kroppen behöver järn och salt.
Jag tänker oxå på att jag har varit periodare med att dricka mjölk -laktosfri-. Drack massor i några veckor sen övergick jag till vatten. Då kan jag tänka mig att kroppen talade om för att nu behöver jag kalk. 

Det som oxå är lite positivt i det hela är att jag börjar få tillbaka lite känsel i fotdynorna vid tårna. Det känns lite konstigt när det varit borta så länge.

Försöker att tänka positiva tankar hur jobbigt det än kan vara. Ventilerar mycket med min underbara dotter som jag bor hos.

Kom hit 3 mars i år när mitt ena hus brann ner till grunden och jag var utan el i 10 dagar i huset jag bor i. Tyckte det luktade brandrök i mitt boendehus så jag ville storstäda o tvätta allt innan jag flyttade in igen. 
Jag började gå sämre och jag ramlade baklänges. Sen fick jag min diagnos och då ville hon att jag skulle flytta till henne och hon ville ha mig i sin närhet den tiden jag har kvar på jordelivet. Det är fantastiskt vilken dotter jag har. Jag bara älskar henne. Hon är det bästa som hänt mig.
Hon har det lyxigt med att jag tvättar, maten färdig när hon kommer hem från jobbet – naturligtvis LCHF – som även hon tycker är jättegod, etc.

Nu är det höst och alla vackra färger som följer med den.
Ta vara på dagen.

Kram till er alla
Christina”

 

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.

%d bloggare gillar detta: