LCHF, socialt experiment i Toscana!
september 16, 2012 kl. 7:17 e m | Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentarEtiketter: diabetes, frisk av mat, Italien, kolhydrater, laga mat, lchf, LCHF matkasse, mats lindgren, samsas, steve jobs apple, tallriksmodellen, Toscana, vildsvin
Fem par i en villa i Toscana Italien plus lite andra lösa personer. Ett par, vi, äter LCHF och resten är vanliga Tallriksmodellare. Hur går det ihop? Kan vi samsas om maten? Det var en ganska intensiv vecka med både jobb, LCHF matkasse, och semester med samvaro och att njuta av Toscanas städer, omgivningar och kulturskatter. Hur ska vi klara av att handla och laga mat tillsammans med Tallriksmodellare?
För oss är ju mycket av den mat som ingår i Tallriksmodellen rena giftet. Min sambo har ätit LCHF-kost i 3,5 år men bara ett halvår med strikt LCHF-kost. Hon har blivit nästan lika strikt som jag och mår bättre på det. Själv har jag ätit strikt LCHF-kost i snart fyra år och jag har gjort fantastiska hälsovinster med den maten.
När man träffar andra människor som äter den maten som vi åt tidigare och som vi blev sjuka av så blir man något förskräckt. För andra människor är det alltså helt naturligt och inget konstigt att äta gröt till frukost, vitt bröd till maten och stora mängder pasta och potatis. Självklart blir det diskussioner om maten och hur den påverkar hälsan? Jag vill absolut inte tvinga på någon mina åsikter om maten och hälsan. Men jag vill gärna berätta om hälsosam mat som alternativ till tabletter och mediciner.
Några i gruppen har hälsobesvär som jag direkt relaterar till felaktig och farlig kosthållning. En har diabetes, som är välkänt för mig, och denne person drack öl och åt all den mat som jag vet är livsfarlig för en diabetiker. Detta blandades med mediciner och tabletter. Det var svårt att se på detta scenario. men eftersom jag är ganska välkänd för mina åsikter om hur maten påverkar hälsan så kunde denne person när som helst prata med mig och få både tips och råd. Så skedde inte. Personen ifråga var med ungefär varannan dag på olika aktiviteter resterande tid var det sjukdomsbesvär.
För övrigt vill jag nämna en intressant bok som berättar historien om Steve Jobs, Apples grundare. Denne man var tydligen inte alltid en sympatisk person men han var oerhört karismatisk och övertygande. En intressant sak med denne Steve Jobs var att han var vegetarian och var livrädd för feta saker som smör och grädde m.m. Han varnade alltid alla för hur farligt det var med kolesterolet och att man fick för högt sådant av fet mat. Steve Jobs dog för något år sedan av cancer när han återkom som en räddare åt Apple. Han åt mycket spannmål och mjölmat och ytterst lite mättat fett.
Jag har läst lite om debatten och diskussionerna om Ketos. Bl.a. har Kostdoktorn en utläggning om hur hans kropp fungerar efter en månad med strikt LCHF och därtill träning. Jag kan berätta för Kostdoktorn och andra att det går alldeles utmärkt att både träna och må riktigt bra på strikt LCHF-kost. Jag tror, utan att ha mätt, att jag varit i ketos(kroppen ställer in sig på att använda fett som bränsle) under större delen av de snart fyra år som jag ätit LCHF-kost. Under den tiden har jag också tränat regelbundet. Att vara i ketos innebär för mig att jag är piggare, alertare, gladare, friskare och inte sjuk.
För mig handlar LCHF-kosten om att kunna påverka sin egen hälsa på ett nästan ofattbart sätt. Tack vare att du avstår från de förgiftande sockerarterna så stärker sig ditt immunförsvar så till den milda grad att den skyddar dig mot de flesta inflammatoriska sjukdomar som finns. Helt utan tabletter och mediciner!
Kommande vecka börjar vildsvinsjakten i det område i Toscana där vi var. Det kan nog vara behövligt för varje natt kom det vildsvin rakt in i vår trädgård för att festa på fikon och andra frukter.
Sagan om Dr. Pettersson del 3.
maj 30, 2012 kl. 11:51 f m | Publicerat i Okategoriserade | 1 kommentarEtiketter: diabetiker, kolhydrater, komma, laga mat, lchf, pettersson, rakt, sagan om, Sagan om Dr Petterson del 3, talas
Resumé Del 1, Del 2 observera att del 2 är uppdaterad eftersom det råkade falla bort en vital del i första publiceringen av del 2 i sagan om Dr. Pettersson.
Del 3.
Eva Henriksson spankulerade hemåt efter fotbollsmatchen där sonen Andreas gjorde en avgörande insats. Det var hennes barnfria vecka men tyvärr lyckades hon inte använda den friheten till sin egen fördel. Det var knappt att hon orkade med annat än soffsittning efter jobbet. Hon tvingade sig att gå på Andreas match för hon vet hur mycket det betyder för honom.
– Varför är jag så trött, funderade hon? Är det detta som återstår av mitt liv, tänkte hon. – Att aktivera sig enbart med fjärrkontrollen verkar inte vara ett liv! De veckor som sönerna var hemma tvingade sig Eva till att tvätta och laga mat och vara tillgänglig för sönerna. Hon visste ändå att de visste!
Hon hade bestämt sig för att passera servicebutiken på behörigt avstånd denna gång på hemväg från matchen. Hennes behov av sött ringde i hennes huvud med skarpa signaler och till slut blev frestelsen för stor. – Jag är ju själv hemma så varför kan jag inte unna mig en liten chokladbit och lite godis, förklarade det dåliga inflytandet i hennes huvud. Det goda inflytandet protesterade och menade att det inte alls var nödvändigt, hennes vikt var ju inte på väg nedåt precis!
Som vanligt segrade det dåliga inflytandet trots att förnuftet talade tvärtemot. – Hur kan det komma sig, tänkte hon? – Jag vet ju ungefär vad som är bra för mig men ändå kan jag inte gå rakt förbi denna frestelseaffär, bannade hon sig.
I affären passade hon på att handla lite mjölk och ägg, nästan som om hon dövade sitt dåliga samvete på det sättet. Hon visste ju vad som inte skulle döva något samvete. Det blev en rejäl chokladbit, 200 gram, och en påse med lösgodis också. Just som hon skulle betala såg hon kvällstidningarna med sina svarta rubriker och dess bilagor. En hade hon hört talas om tidigare, nämligen en bilaga om LCHF och hur man kan gå ner i vikt med den kosten. Hon följde sin impuls och köpte Expressen inklusive bilagan om LCHF för 29 kronor. Det började mörkna så smått men det var bara en kort bit kvar till lägenheten och den väl insuttna soffan.
Pappa Olof var pappa på heltid denna veckan. Han visste att sönerna var nöjda bara de fick tillräckligt med mat och att middagen serverades på bestämda tider. Där emellan såg han inte mycket av tonårssönerna. En tränade fotboll för det mesta när han inte var på rummet och pluggade. Jesper var för det mesta isolerad på sitt rum spelande diverse dataspel. De hade kommit överens om att Jesper alltid skulle ha sina hörlurar på sig när han spelade War craft med flera ganska blodtörstiga dataspel. Familjefriden blev bättre på det sättet.
Olof funderade på vad Eva sagt till honom tidigare på kvällen när de samtalade under matchen. – Hur sjuk är hon egentligen, frågade han sig? – Varför är hon så trött, tänkte han. Den sista funderingen var ganska egocentrisk eftersom han var orolig att Evas sjukdom skulle inkräkta på hans möjligheter att jobba extra under den veckan som han var barnfri. Han hade en bra överenskommelse med jobbet om att kunna jobba lite extra den veckan han var ensam. – Just nu passar den överenskommelsen prefekt, tänkte han.
Efter skilsmässan tvingades Olof att lära sig mycket mer om att laga mat för att kunna tillfredsställa den aldrig sinade hungern hos sina två tonårsbarn. – I början var det väl lite så och så med min förmåga men det har blivit bättre tänkte han. – Än så länge har pojkarna inte flyttat ut, funderade han.
Olof visste såpass mycket om Evas diabetessjukdom att den inte gick att bota och att de flesta diabetiker dör av en hjärt-kärlsjukdom. – Han kände sig orolig för att Evas sjukdom har förvärrats och vad händer då med mig och barnen, tänkte han.
Dr Hans Pettersson var hemma på sin första sjukskrivning någonsin. Han hade ingen aning om vad han skulle göra förutom att ringa till jobbet och meddela att han är sjuk. – Han kände sig förvirrad och deprimerad vilket var ett tillstånd som han hade mycket lite erfarenhet av. Han hade insett att många av patienterna hela tiden kom tillbaka till honom utan att bli nämnvärt friskare. – Det förhöll sig snarare tvärtom, tänkte han förvirrat. – Mina patienter blir sjukare hela tiden, trots alla fina behandlingar och mediciner. – Jag vet ju att mina diabetespatienter inte blir friskare av insulinet eller av statinerna men vad är alternativet, tänkte han?
Tidigare kände han sig stolt över att patienterna valde att komma tillbaka till honom men denna dag var inte som andra dagar.
Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.
