Dr Pettersson får en idé! Del 9.

juni 5, 2012 kl. 9:38 f m | Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar
Etiketter: , , , , , , , ,

Det är redan fullt av folk i personalrummet och Malin och Stina har placerat sig själva längst bak nära ytterdörren ifall det värsta skulle hända. Lena inleder mötet med ett välkomna allihopa. – Idag ska vi tala om att någon eller några här i personalen har lämnat ut sina personliga mobiltelefonnummer till våra patienter. – Man har gett sken av att kliniken har inrättat en ny samtalstjänst för sina patienter, fortsätter Lena. Där de kan ringa till speciella telefonnummer som går till mobiltelefoner och därmed slippa hamna i en telefonkö eller växel, förklarar Lena uppbragt. – Jag vill meddela å klinikens vägnar att detta inte är tillåtet. – Det är i själva verket absolut förbjudet och kan medföra straffansvar och till och med avsked, domderar sjuksköterskan Lena.

Stina och Malin är numera mycket mindre än de var förut. Kanske bara 150 centimeter över golvytan. Tidigare var de ungefär 15 centimeter längre, cirka 165 cm. – Gode Gud, viskar Stina till Malin vi kanske blir avskedade!

Dr Pettersson har dröjt sig kvar på kliniken efter dagens alla patientbesök och råkat hamna på personalmötet av misstag. Han har ingen som helst skyldighet att delta i den här typen av personalmöten. Han förstår att någon i personalen har försökt att hantera alla besvikna patienter som inte fick träffa någon doktor den dagen han var hemma från jobbet. – Det är faktiskt ingen dum idé, tänker han. – Varför har ingen tänkt på detta förut, funderar han vidare?

– Den eller de som är skyldiga till detta förbjudna värv skall räcka upp handen nu, ekar sjuksköterskan Lenas röst över lokalen. Malin och Stina gör sig ännu mindre än förut och rör sig försiktigt mot ytterdörren. – Vi kommer att bli avskedade, tänker Stina förtvivlat.- Vad ska jag göra då, undrar hon tyst?

Just då räcker Doktor Pettersson upp handen och ber om att få ordet. Han är mycket omtyckt av både personal och patienter och alla är nyfikna på vad han kommer att säga. Lena blir förvånad att doktorn är närvarande men säger respektfullt att nu har doktorn ordet. – Jag förstår att ni alla hade det bekymmersamt den dagen jag valde, hrmm, korrigering var hemma och var sjuk, rättade Dr Pettersson. – Det fanns förstås ingen möjlighet att skaffa ersättare med så kort varsel, fortsatte han. – Vi vet ju alla att det är svårt att hinna med samtal med alla patienter och särskilt jag, som har ansvaret, har ingen möjlighet att prata med alla patienter i den utsträckning de önskar, säger han vidare. – Samtal kan ha en terapeutisk funktion, fortsätter Dr Pettersson och så länge som personalen inte pratar om sjukdomar så borde det vara tillåtet.

Stina och Malin står med händerna på dörrhandtaget, som är till hälften nedtryckt, och lyssnar förvånade till Doktor Petterssons ord. – Där för vill jag föreslå, säger Doktor Pettersson, att kliniken köper in två stycken mobiltelefoner utrustade med kontantkort. – Vi har en prövotid på sex månader där patienter får tillgång till denna samtalstjänst där samtalen inte får handla om att behandla sjukdomar utan mer om känslor, ensamhet och liknande. – Vid ett lyckat försök kan kanske denna samtalstjänst permanentas och vi kan förhoppningsvis skaffa riktiga abonnemang till mobiltelefonerna, säger Dr Pettersson som är van vid att hans ord gäller.

Malin och Stina har plötsligt återfått sin fulla längd och har släppt dörrhandtaget. Sjuksköterskan Lena står bara och gapar och vet inte riktigt hur hon skall gå vidare. Hennes auktoritet har minskat en aning och hon tänker nu rekordsnabbt hur hon skall kunna vända denna situation till sin fördel.

– Doktorn har alldeles rätt och det var detta jag tänkte komma till att det är en bra idé så länge vi inte pratar behandling av sjukdomar, sa Lena i en betydligt lättare ton än tidigare. – Jag kontaktar landstinget och kontrollerar om vi kan genomföra detta försök med patientsamtal, förlåt samtal med patienter som får handla om allt utom deras sjukdomar, via mobiltelefon.

Stina och Malin är glatt överraskade över tingens förändring. För en stund sedan var de nästan avskedade och nu är det plötsligt en bra idé. – Men det är förstås tack vare Doktor Pettersson och hans auktoritet, tänker Malin. – Vi undersköterskor får vara glada över att vi får prata med någon alls, funderar Malin som är något av en fritänkare. – Med tanke på samtalet som vi avlyssnade senast igår mellan doktorn och hans patient så är det kanske inte så underligt att Doktor Pettersson stöder den här idén, funderar Malin vidare.

En vecka senare förbereder sig Eva på morgonen för ett första kontrollbesök hos Dr Pettersson. – Det var mycket länge sedan jag mådde så här bra, tänker hon uppspelt. – En vecka utan bröd, pasta, ris och potatis har gått betydligt lättare än vad jag trodde, tänker hon vidare. – Enda problemet är att jag är så hård i magen. – Jag ser inte fram emot toalettbesöken alls, fortsätter hon i sina tankar. – Jag får berätta detta för doktorn nu när jag ska åka dit, funderar hon. – Han kanske har något som hjälper? Under cykelturen på väg ner till kliniken tänker hon på att Andreas är så entusiastisk inför deras nya livsstil. – Han mår också bra, tänker hon förvånat och han har inga problem med magen.

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.

%d bloggare gillar detta: